Vad är det med sommaren? Vi är redan inne i augusti, trots att det känns som om säsongen just börjat. Men glädjen är ändå stor, augusti är skördetid och bäddar också för en och annan nysådd. Det funkar till exempel fint att så sen spenat och frosttåliga asiatiska bladgrönsaker.
I Maj-Lis trädgård behövs det ytterligare en omgång sallat, några olika sorter. Dessutom kommer rädisfröna i jorden. Att så rädisor på våren är det slut med sedan flera år. Det blev aldrig lyckat, bara små träiga rädisor som snabbt gick i blom. Eftersommaren är däremot perfekt, efter 25 juli är nätterna tillräckligt långa för att plantorna inte ska gå upp i blom. Rädisorna blir stora och krispiga och angrips inte längre av larver till lilla kålflugan, vilket kan vara ett problem på våren.
Apropå kål; man ska inte ha hål i fiberduken om den skall fungera som skydd mot fjärilar, som lägger ägg på kål. För Maj-Lis del blir det ingen kål i år, men det ska väl varje år vara något som inte går som man vill. Istället är det en fröjd att skörda galet stora frukter aubergine, och inte minst är paradrabatten med jätteverbena, olika sorter av rudbeckia och blomstermorot sanslöst vacker!
Maj-Lis i paradrabatten.
Hos Bella är det skördetid upphöjt till tusen. Köksträdgården, som för någon månad sedan såg lite deppig ut, har bestämt sig för att leverera. Sålunda fylls nu kastruller, ugn och stekpannor med rödbetor stora som barnhuvuden (nej, de är inte träiga), bönor, kål, broccoli och bladkål – det mesta käkas färskt medan annat förädlas eller åker in i frysen.
Löken är skördad och lagd på tork på luftiga galler i det svala gamla kostallet medan vitlöken hänger i fina flätor på krokar. En analys av den knepiga odlingsstarten är att stallgödseln som kördes hem från en hästägande granne inte var tillräckligt brunnen. Gissningsvis gick mycket av kvävet åt till nerbrytningen av halm, vilket gjorde att växterna i odlingsbäddarna led brist på näring. I komposten är det nu rena glädjefesten, maffiga skördar innebär mängder av växtrester som snabbt fyller kompostfacken och rent av räcker till en biffig kompostlimpa – allt som förberedelse inför nästa års odling. Det är allt bra underbart med kretslopp!
Ha en fin skördemånad!
Maj-Lis & Bella
Visste du att ...
... vinruta kan skydda mot förbannelse? Åtminstone är det vad man trodde i det antika Grekland. Enligt svensk folklore skulle man istället plantera vinruta utanför ytterdörren för att hålla pesten borta, eller använda som ingrediens i medicin för att mota skörbjugg. Tro´t den som vill, men ett som är säkert är att växten är rik på C-vitamin och förr användes för att smaksätta vin.
Gråärt, *Pisum sativum*, 'Solberga' odlad i Bohuslän på 1800-talet.
Gråärt – och saken är biff!
Gråärten har en säregen ställning i Norden, och den proteinrika och välsmakande ärten odlades redan på stenåldern. Traditionellt har den använts i soppor, numera jämställs gråärten gärna med kikärta och funkar toppen till hummus och vegofärs till biffar.
I Sverige finns hundratals varianter från olika delar av landet. Gråärten är lättodlad, men behöver stöd då den har ett högrest växtsätt, och blommar i purpur, lila, rosa och rött. Generellt är de sydliga ärterna stora och ljusa medan ärter som traditionellt odlats i Norrland ofta är små och mörka. Det är synnerligen lätt att ta eget utsäde, och därmed hålla lokalsorterna vid liv. Spara de finaste baljorna, låt dem torka noga inomhus och förvara fröna torrt i påsar eller glasburkar. Ofta behåller de grobarheten i minst tio år.
Källa: Odlaren
Vad kan jag lära mig av det här taniga odlingsresultatet? Att grönsaker vill ha både gödsel och sol kanske.
Tankar om trubbel
Det är så roligt att odla – och det finns så mycket som kan gå fel. Här är några tankar om hur du kan upprätthålla odlingsglädjen.
Minsta motståndets lag
Ibland måste man följa minsta motståndets lag för att orka. Här är några tankar för att upprätthålla odlingslusten:
Odla finliret nära huset. Om du bara vill ha lite späd sallat på mackan lär du inte orka gå och skörda om den växer längst bort i trädgården. För grövre grödor, som potatis, har du sannolikt mer tålamod med att behöva gå en bit för att gräva upp.
Ha en vattenslang som räcker! Det är hopplöst att traska fram och tillbaka med en vattenkanna, särskilt den hundrade gången under en torr sommar.
Fråga dig hur mycket du orkar odla. Inte hur mycket du vill. Om odlingen blir övermäktig är det lätt att tröttna – hur mycket du än älskar din trädgård.
Hitta felen – och svaren
Ambitionerna var enorma, odlingarna gigantiska och ändå gick allt åt skogen! Men förtvivla inte, se istället misstagen som läromästare och bestäm dig för att läsa på så mycket som möjligt. Börja med att fundera på följande:
- Vad gick fel?
- Vad lärde jag mig?
- Hur kan jag komma runt problemet?
- Hur vill jag ha det nästa år!
Boktipset!
Linnés växtark
Fotograf Lena Granefelt är synnerligen idog och har i princip spottat ur sig böcker under det senaste året. En riktig fining är Linnés herbarium: växtarkens dolda historia (Arena) där Granefelt har blixtbelyst herbarieark från två av världens mest betydelsefulla Linnésamlingar – det vid Linnean Society of London och det hos Naturhistoriska riksmuseet i Stockholm.
I ljuset framträder inte bara pressade växter utan också arkens struktur och vattenstämplar liksom anteckningar gjorda av de botaniker som samlat in växterna. Med texter av idéhistorikern Sverker Sörlin visar detta praktverk hur herbarierna bidrog till att sortera kunskapen om världen.
VI ÄR PÅ TURNÉ
• 9 augusti. Maj-Lis medverkar i TV4 Nyhetsmorgon. Temat för dagen är ”Hållbara snittblommor som du kan odla själv”. • 19 augusti. Bella föreläser utifrån boken Kompost – vägen till en bättre jord på biblioteket i Flen. 18.00, fri entré. • 30 augusti. Maj-Lis svarar på tittarfrågor i TV4 Nyhetsmorgon.
Henrik Sjöman gömmer sig i en jättetuja Foto: Bella Linde
ODLA! Poddavsnitt 43
Vad har barnen i trädgården att göra?
I det här avsnittet låter vi barnen ta plats i trädgården. Bella träffar Henrik Sjöman, docent och landskapsingenjör vid SLU samt vetenskaplig intendent vid Göteborgs botaniska trädgård. Han tar oss med in under en frodig jättetuja och förkunnar att en trädgård kan fungera fint för både vuxna och barn – inte minst för att minska den överhängande risken för en växtblind generation. Här är Henriks tips för en lekvänlig trädgård:
Gömslen med överblick. Det är vettigt att satsa på lite lägre buskträd, som olvon, Viburnum, och vanlig syren, Syringa vulgaris, där barnen kan krypa in och leka koja i en skyddad miljö medan du som vuxen ändå har uppsikt. Andra fina buskträd, som dock blir högre, är körsbärskornell, Cornus mas, hassel, Corylus avellana, och kinesträd, Koelreuteria paniculata.
Riskfria bär. Tänk på att inte blanda in växter med giftiga bär i en trädgård där barn ska leka. Exempel: Vinbär, Ribes – ja, Skogstry, Lonicera xylosteum – nej.
Robusta växter. Plantera växter som tål slitage. Några robusta växter är forsythia, Forsythia, liguster, Ligustrum, rönnspirea, Sorbaria sorbifolia och vide, Salix.
Tålig tuja. Tuja, Thuja occidentalis, är vanlig i häckar och klarar att barn smyger runt och gör hemliga gångar. Jättetuja, Thuja plicata, är toppen som klätterträd.
Fråga Maj-Lis – poddavsnitt 43
Ia Thun har skador på både bergenia och hosta. Vad handlar det om?
Tack för idag! Vi är tillbaka den 21 augusti, med både poddavsnitt och medlemsbrev. Självklart blir vi glada för fler medlemmar i ODLA!s vänförening, så tipsa gärna släkt, vänner och all världens bekanta. Plus mejla nya frågor till Maj-Lis på [email protected]. Glöm inte bilder.
