Julisommaren är allt bra härlig med sina trädgårdsdagar och dopp i insjöar och hav (för den som gillar att bada alltså).
Maj-Lis är i färd med att hålla ogräset borta. Även om hon täcker, och det flera gånger med gräsklipp, så är vissa ogräs alltid starka nog för att tränga igenom. Nu gäller det också att klippa bort alla blommor som är överblommade eller har skadats av regn. Inga kronblad skall ligga kvar på underliggande blad för då är det lätt hänt att gråmögelsvampen orsakar rötor. Ett tips är att ta för vana att skaka ner kronbladen när plantorna är torra.
Det soliga och varma vädret har gjort att tomat- och gurkskörden är rikligare än någonsin. Tomatplantorna är nu så höga att Maj-Lis har börjat att sänka ner dem, och tar bort alla blad som kommer att ligga på bädden. I övrigt behålls alla blad som ser friska och fina ut, de behövs för plantornas utveckling. Dessutom fortsätter hon att agera humla med eltandborsten för att blommorna skall bli ordentligt pollinerade. Ja, det är ett sjå att ha trädgård, men också sååå roligt.
Bella fick ett bakslag häromveckan när mördarsniglarna hade attackerat bönor och squash medan en förmodad hare varit och knaprat i sig de en gång så stiliga plantorna med Lokförare Bergfälts jätteärt. Inga jättelika sockerärter i år alltså, inte minst eftersom det är svårt att hitta utsäde och dessutom dyrt när det väl dyker upp på marknaden. Nåväl. Det är bara att glädja sig åt annat i köksträdgården, som att gurkskörden är bra på gång medan utomhustomaterna i sina hinkar ser ut att ge fin avkastning medan sallatsodlingen levererar oavbrutet.
I skuggrabatten, med bland annat funkia och alunrot utanför den glasveranda som är under byggnation, ser det hyggligt ut trots att både små och stora snickarfötter är där och trampar. Den soliga gavelrabatten är dock under all kritik, inte minst eftersom de i brittiska Great Dixter inhandlade vallmofröna som skulle ge purpurfärgade blommar visade sig blomma i rött vilket ger en knasig cirkuskänsla mot den gula fasaden. För övrigt omnämndes felaktigt en bolltistel för några veckor sedan. Maj-Lis identifierade den senare som en ulltistel, vilken har dragit iväg rejält på höjden och nu står nu och vajar som en enorm dinosaurie utanför köksfönstret. Det blir inte alltid som man tänkt sig, men det blir ofta ganska roligt!
Maj-Lis & Bella
Visste du att ...
... år 1800 utgör gränsen för om en växt är vild eller införd i Sverige? Om växten fanns här före år 1800 räknas den som inhemsk. Annars betraktas den som en införd trädgårdsrymling, alltså en trädgårdsväxt eller annan växt som har spridit sig ut i naturen.
Källa: Naturvårdsverket
Nytt om nyttodjur
Biologiska växtskyddsmedel används numera i stor skala i yrkesodling. Vissa medel finns i mindre förpackningar och är lämpliga att även användas i fritidsodling. De senaste två åren har tio nya organismer godkänts av Naturvårdsverket, den myndighet som ansvarar för att godkänna alla biologiska växtskyddsmedel i Sverige. Notera att det är Kemikalieinspektionen som har ansvar för biologiska medel med mikroorganismer.
De nyttodjur som Naturvårdsverket har godkänt i år och i fjol är:
• Amblydromalus limonicus (rovkvalster) – mot trips och mjöllöss
• Aphelinus abdominalis (parasitstekel) – mot bladlöss
• Ephedrus cerasicola (parasitstekel) – mot bladlöss
• Praon volucre (parasitstekel) – mot bladlöss
• Aphidius matricariae (parasitstekel) – mot bladlöss
• Anthocoris nemoralis (skinnbagge) – mot framför allt bladloppor, även till exempel trips och bladlöss
• Micromus angulatus (nätvinge) – mot framför allt bladlöss, även kvalster och bladloppor
• Stethorus pusillus (skalbagge) – mot spinnkvalster
• Adalia bipunctata (skalbagge) – mot bladlöss
• Propylea quatuordecimpunctata (skalbagge) – mot bladlöss
Maj-Lis om de biologiska växtskyddsmedlen
Jag har under flera år använt rovkvalster förebyggande mot spinnkvalster och trips med hundraprocentig effekt. Kan varmt rekommenderas.
För användning i fritidsodling rekommenderar Stina Mortensen från företaget Koppert följande:
• Tvåprickig nyckelpiga, Adalia bipunctata, mot alla stadier och arter av bladlöss. Finns i mindre förpackningar och används i växthus och utomhus. Optimal temperatur är 15–30 grader. Appliceras genom att en påse hängs upp på angripna växter.
• ParasitsteklarnaAphelinus abdominalis, Praon volucre och Ephedrus cerasicola som tillsammans med Aphidius ervi och A. colemani ingår i Kopperts produkt Aphiscout. Förpackningen innehåller 250 steklar vilket egentligen är onödigt mycket för ett hobbyväxthus, men det kan vara av intresse som en långsiktig strategi mot bladlöss. Är effektivt vid temperaturer mellan 16 och 30 grader. Appliceringen är enkel, steklarna kommer i en ”kryddburk” där locket vrids upp, sedan hängs burken upp så att steklarna kan leta sig ut på egen hand.
Av Maj-Lis Pettersson
Foto: Maj-Lis Pettersson
Maj-Lis snigelbarriärer
I förra medlemsbrevet berättade Maj-Lis om hur hon och maken Tomas Lagerström har löst problemet med sniglar som käkar upp squashplantorna. Hemligheten är ringar av gjutrör, alltså de där papprören som används för att gjuta betongpelare eller plintar. Rören sågas av till 10 centimeter höga ringar, där koppartejp klistras på i ovankant. Ringarna placeras runt plantorna – och ätandet slutar. När plantorna är stora och fina lyfts ringarna av och torkas för återanvändning. Smart!
Evenemangstips!
Tidningen Lands årliga högtidsdag Öppen trädgård äger rum söndag den 19 juli! Då ställer trädgårdsägare över hela Sverige upp sina grindar för besökare som kan njuta av allt från fantastiska köksodlingar och ljuvliga prydnadsträdgårdar till fika och försäljning av utvalda växter. Gå in på hemsidan och klicka dig vidare till aktuellt län för att hitta trädgårdar i din närhet.
• 19 juli. Maj-Lis svarar på tittarfrågor i TV4 Nyhetsmorgon.
• 9 augusti. Maj-Lis medverkar i TV4 Nyhetsmorgon.
Bella och Henrik Bodin i Eriksdalslunden i Stockholm.
ODLA! Poddavsnitt 41
Beskärning av gamla äppelträd
I det här avsnittet tar vi ett grepp om gamla äppelträd, och hur vi ska bära oss åt för att få ordning på dem. Bella träffar Henrik Bodin, trädgårdsingenjör och rådgivare hos RST, Riksförbundet Svensk Trädgård, som har koll på hur vi kan hantera gamla äppelträd.
• Börja försiktigt. Stanna upp, titta på trädet och försök läsa av vad det behöver för att må bra.
• Skaffa bra redskap! En vass sekatör, en riktig beskärningssåg och en stege så att du kommer nära stället som ska beskäras.
• Ha inte bråttom. Lägg upp en femårsplan. Ta bort cirka 20–35 procent av bladmassan vid varje beskärningstillfälle utan att stressa trädet.
• Plocka bort de äldsta grenarna i mitten. Ta sedan lite allt eftersom. När du sommartid kan sitta under trädet och se lite himmel har du fått en bra balans.
• Utan beskärning blir trädet för gammalt, får för tätt med grenar och kan börja ruttna och dö. Trädkronan behöver hållas luftig och ha balanserad tillväxt.
• Att prata om JAS-perioden, alltså att beskära under juli, augusti och september, är aningen förlegat. Numera talar man om att göra så liten skada som möjligt och bara ta bort det som verkligen ska plockas bort, när i tiden det än sker.
• Om du vill att trädet ska växa mer ska du beskära när det inte har några blad, då gynnas tillväxten.
• Om du vill att trädet ska ge mer frukt och växa lagom långsamt ska du beskära när det har blad.
• Klipp och såga alltid vid en förgrening. Där finns grenkragen som genom att valla över snittet fungerar som ett plåster, och alltså är trädets naturliga skydd. Gör så runda snitt du kan och ta bort så lite du kan. Såga inte snett mot stammen, då blir snittet ovalt och risken finns att grenkragen ryker.
• Långa skott tyder på tillväxt, ofta i form av vattenskott som sitter på stammen eller de övre grenarna. Klipp dem över en knopp, då kommer nya skott som sedan kan formas. Om du klipper direkt vid stammen kommer i regel ett stort antal nya skott och vattenskotten blir ett evighetsprojekt.
• Korta skott är de som ger frukt. Spara dem som går snett utåt och uppåt, kapa sådana som går rakt upp.
Fråga Maj-Lis – poddavsnitt 41
Pontus chili har knöliga blad. Beror det på cellsprängning, en sjukdom eller något skadedjur?
Varför ser bladen på Karins päronträd ut så här?
Pluppar på Saras persika. Vad i hela världen är det?
Vad är det som kryper på Josefins pelargoner?
Tack kära ni för att ni både lyssnar och läser! Vi är tillbaka den 24 juli med både nytt poddavsnitt och medlemsbrev. Glöm inte att vänner och bekanta självklart kan bli medlemmar i ODLAs vänförening, så tipsa gärna alla ni känner. Och mejla frågor med bilder till Maj-Lis på [email protected]
.
