Visst är det galet hur fort det går! För inte länge sedan höll vi på med frön och såjord, omplantering och småplantor och så vips är det högsäsong i trädgården.
Maj-Lis har kommit in i den morgonrutin som hör sommaren till. Den börjar med att dörrarna till de tre växthusen öppnas för att släppa ut den höga luftfuktigheten. Sedan putsas eventuella blad bort, såvida de börjat få gula fläckar vilket ofta är fallet på de äldsta bladen på plantorna. Det blir lätt gråmögel på blad som inte är gröna och fina. I början händer det också att någon enstaka snigel har mumsat på tomat eller gurka, vilket brukar upphöra efter att järnfosfat har strötts ut på stället.
I april–maj var antalet mördarsniglar ovanligt få, men den glädjen varade inte längre än till juni då de direktsådda frilandsgurkorna raderades ut och de förkultiverade squashplantorna höll på att gå samma väg. Därför ska snart nya förkultiverade gurkplantor planteras ut, medan squashplantorna nu lever skyddade innanför gjutrör med koppartejp. För säkerhets skull har även plantorna av ’Olga’, en sort av nakenfröpumpa, planterats i gjutrör med koppartejp. Maj-Lis och Tomas njuter nu av egna jordgubbar och björnbär till frukostyoghurten. Livet är härligt!
I Bellas trädgård har det äntligen börjat växa. Efter vårkyla med tillhörande torka kom regnet och värmen och nu ser allt från tomater och kronärtskocka till broccoli, grönkål, squash och pumpa ut att komma igång ordentligt medan annat är lite senare i starten. Glädjande nog är det bara den nyzeeländska spenaten som har vägrat gro, i helgen fylls istället den tomma platsen med sallatsplantor och blomstertobak.
I prydnadsväg är dahliorna på gång i krukor och rabatter, medan Linnétagetesen som odlats från förra årets egna frön redan är utomordentligt tjusig. Dessvärre har dock mördarsniglarna gjort entré, vilket innebär ett evigt samlande och klippande om kvällarna. Men solen skiner, sjön är ljummen och doften av rabarberpaj och flädersaft sveper genom sommarhuset. Allt är fint!
Maj-Lis & Bella
Visste du att ...
... europeiska städer årligen skulle kunna producera upp till 20 miljoner ton grönsaker? På mellan 4 500 och 7 500 kvadratmeters yta, i allt från jordbäddar till odlingslådor på både mark- och taknivå, kan 28 procent av 190 miljoner européers grönsaksbehov tillfredsställas. Allt enligt en studie gjord av tyska och nederländska forskare som inventerat 840 städer i 30 europeiska länder.
Vi hurrar för Lena Granefelt som inte bara är en lysande fotograf och Bellas goda vän och kollega utan också har tilldelats SLU Artdatabankens naturvårdspris.
Motiveringen lyder så här: "Genom att förena konstnärlig sensibilitet med ekologisk och botanisk precision har Lena Granefelt skapat en helt egen genre där naturens sköraste och mest förbisedda stadier lyfts fram med värdighet och intensitet. Hennes arbete är en viktig kraft för ökad kunskap och engagemang för biologisk mångfald."
Lenas arbete kan bland annat beskådas på Prins Eugens Waldemarsudde på Djurgården i Stockholm, där utställningen Det blommande – Konst & botanik pågår till 13 september, och i böcker som nyutgivna Kompost – vägen till en bättre jord och Biodynamisk odling – trädgårdar och sammanhang. I höst har Lena också en separatutställning på Abecita konsthall i Borås.
Så här mysigt kan det vara på ett trädgårdsbesök. Foto: Anna-Karin Fallheden RST
Tusen trädgårdar
På söndag, den 28 juni, är det dags för Tusen trädgårdar, då trädgårdsodlare över hela landet ställer upp grindarna för besökare. Evenemanget, som första gången genomfördes 2010, har blivit en klassiker för trädgårdsälskare och omfattar allt från privata kolonilotter, radhustäppor och villaträdgårdar till offentliga parker och slottsanläggningar. Evenemanget anordnas av Riksförbundet Svensk Trädgård, Studiefrämjandet och trädgårdsprofilen Gunnel Carlsson.
Från dåtida odling till beredskapsskördar idag. Boken Fatta spaden! Historisk kristidsodling för framtida skördar (Bokförlaget Arena) av Karoline Jönsson och Boel Nordgren är en gedigen genomgång av hur man odlade förr och hur kunskapen kan appliceras på dagens behov. Här finns allt från förslag på grödor och användbara odlingstips till matinspiration och kvinnors knep frön förr. Dessutom välskrivet och vackert förpackat.
VI ÄR PÅ TURNÉ
• 27 juni. Maj-Lis medverkar i ”Oland visar” i uppländska Alunda. Hon svarar på besökarnas frågor och berättar om några av sina favoritväxter.
• 28 juni. Maj-Lis medverkar i TV4 Nyhetsmorgon där hon presenterar Årets Victoriadahlia och visar samplanteringar med sommarblommor.
• 4 juli. Maj-Lis håller föredrag på Stora Trädgårdsfesten på Salsta Slott, Vattholma. Tema: Trädgårdens glädjeämnen och objudna gäster. 13.00.
• 19 juli. Maj-Lis svarar på tittarfrågor i TV4 Nyhetsmorgon.
I det här avsnittet riktar vi in oss på samplantering, och avråder också från att ta med plantor, frön och frukter från resor utanför EU. Bella träffar återigen brittiske no dig-odlaren Charles Dowding, som betraktar sina växter som barn, och ringer upp Jordbruksverkets växtskyddshandläggare Ingrid Areskoug som berättar om risken att få med växtskadegörare hem i resväskan. Självklart svarar Maj-Lis på läsarfrågor, det handlar om svarta vinbärgallkvalster, askskott och amaryllis, men den här gången finns dessvärre inga bilder.
Samplantering à la Charles Dowding
No dig-odlaren Charles Dowding gav nyligen ut boken Grow Together – 50 Planting Partnerships to Boost Your Harvest (Penguin Books Ltd.) där han beskriver fördelarna med samplantering.
Här är några av Dowdings hållpunkter:
• Genom att låta grönsaker överlappa varandra, alltså plantera en ny gröda medan en annan fulländas, utnyttjas odlingsytan till fullo. Det hela bygger på att starta en ny gröda medan en annan håller på att avsluta sin säsong. Därmed maximeras användningen av odlingsytan.
• Gurka och fänkål är ett tydligt exempel. När gurkan vuxit till sig klipps äldre och ofta mjöldaggsangripna blad bort. I luckorna som uppstår planteras fänkål som i lugn och ro etablerar sig medan gurkorna blir skördeklara. Efter gurkskörd får fänkålen utrymme att växa till sig – och skördesäsongen är förlängd med en månad.
• Rädisor mellan potatisraderna. När rädisorna är klara och skördade kan potatisen bre ut sig.
• Palsternacka mellan spenatraderna. När spenaten är klar kan palsternackan fortsätta växa.
• Rödbeta mellan vitlöken. Plantera vitlök på hösten, så rödbetsfrön på våren. När vitlöken skördas kan rödbetorna växa vidare.
• Växter som har liknande utvecklingstid och dessutom kräver mycket ljus, som kål och potatis, lämpar sig inte att plantera tillsammans, De kommer att konkurrera istället för att komplettera varandra.
• No dig-principen, alltså att inte gräva utan istället låta organismerna i jorden arbeta ifred, gör att växterna får goda förutsättningar. Varje höst tillförs ett 3–4 centimeter tjockt lager kompost på odlingsbäddarna, vilket Charles säger räcker för att hålla igång den biologiska aktiviteten som i sin tur ger bördighet.
• Att odla är som att se barn växa upp. Plantor, liksom barn, tycker om närhet och utvecklas bäst i samspel med andra. Närheten är alltså inte detsamma som konkurrens utan snarare ett samarbete.
PlantHealth4Life
Ingrid Areskoug på Jordbruksverket.
Just nu pågår EU-kampanjen PlantHealth4Life som, för att hålla naturen frisk, ska hindra växtskadegörare från länder utanför EU att sprida och etablera sig i Europa. I Sverige håller Jordbruksverket i tåtarna, och därifrån informerar växtskyddshandläggare Ingrid Areskoug om läget:
• En ny skadegörare kan orsaka såväl ekonomisk och miljömässig som social skada, som exempel kan den påverka vår livsmedelsförsörjning. Om en skadegörare slår ut våra spannmål har vi inget vete, inget mjöl, inget bröd, ingen pasta ...
• Historiskt har till exempel potatisbladmögel, som kom till Sverige på 1800-talet, orsakat enorma problem. I modern tid har Xylella fastidiosa, en aggressiv bakterie, slagit ut olivträdsodlingar i Italien. Bakterien, som går på över 600 växtarter, sprider sig hämningslöst och i och med klimatförändringarna kan den etablera sig även i Sverige.
• Du som privatperson får inte ta med växter, frön eller frukter från länder utanför EU. Gäller även Kanarieöarna.
• Inom EU råder fri handel, dock med tydliga regler. Som exempel krävs att växterna är försedda med växtpass som säkrar att växterna är friska. Om du, i till exempel din lokala handelsträdgård, köper plantor som kommer från länder inom EU ska du hålla utkik efter växtpass.
• För växter som handlas från länder utanför EU krävs sundhetscertifikat, utfärdat av det berörda landets växtskyddsmyndighet. Vissa växter, som potatis som är en växt med många skadegörare, har dessutom importförbud.
När du köper eller får växter:
- Undvik hemsidor på nätet som du inte är säker på.
- Kolla alltid varifrån växtmaterialet kommer. Växter från länder utanför EU ska ha sundhetscertifikat. Växter som handlas inom EU ska ha växtpass.
När du reser:
- Ta inte med dig växter, frön eller frukter hem – ta istället en bild som minne.
- Skaka bort jord från skor och kläder innan du reser hem.
- Var observant på om du ändå har råkat få med dig något hem. Det finns de som hittat skadedjur i klänningsfickan.
Tack för den här gången! Om fjorton dagar är vi tillbaka med nytt poddavsnitt och medlemsbrev. Tipsa gärna vänner och bekanta om ODLA!s vänförening och glöm inte att mejla frågor med bilder till Maj-Lis på [email protected]
.
