Vi går in i midsommarveckan och kan konstatera att det växer så det knakar i såväl naturen som i våra trädgårdar.
Maj-Lis håller som bäst på att avsluta sådder och utplanteringar i den så småningom blommande köksträdgården. Som vanligt blandas sommarblommor och grönsaker på den drygt 100 kvadratmeter stora ytan, allt för att kunna plocka in en bukett blommor samtidigt som sallat, morötter, kronärtskockor och annat skördas. Gräset har vuxit riktigt bra tack vare jämn nederbörd, och samtliga bäddar har nu täckts med gräsklipp. Nu skall gångarna i landet täckas med vackert gul vetehalm, den kom i en stor bal från närmaste lantbruk med ekologisk odling och är pricken över i.
I växthusen växer det över alla breddar, och de första gurkorna, tomaterna och växthusodlade björnbären är redan avsmakade. Vilken lycka! Gurkplantorna är dryga meterhöga och i veckan beställdes rovkvalstret Neoseiulus californicus som äter spinnkvalster i alla utvecklingsstadier. De senaste tre åren har Maj-Lis använt rovkvalster i förebyggande syfte, på samma sätt som yrkesodlarna, alltså utan att det synts några angrepp av spinn. Det har fungerat superbra.
Hos Bella har tomaterna klarat sig fint sedan de flyttade ut. Bäst växer drivhustomaterna, men de plantor som står i stora baljor utanför växthuset ser också ut att må bra. Kanske är det rent av utomhustomaterna som kommer att ge mest frukt, risken med ett mindre växthus är att det blir så hett att pollineringen hämmas.
I no dig-bäddarna är det också full fart och kronärtskockorna, vackert samplanterade med vit blomstertobak, har klarat sig bra medan de bönor som inte blivit uppätna av sniglar har börjat klättra uppför tornet av hasselstörar. Och sallaten är redan till stor glädje, vinterodlad och utplanterad för några veckor sedan ger den fina skördar.
Prydnadsrabatterna då? Tackar som frågar! Förra årets oplanerade inköp på olika plantmarknader har resulterat i närmast vanvettig växtlighet, även om huller-om-buller-effekten lämnar en del att önska. Med väldigt god vilja kan planteringen utmed husgaveln liknas vid en mixed border-rabatt vid brittiska Great Dixter. Men kanske hade det varit smart att inte sätta den blå bolltisteln just utanför köksfönstret eftersom den redan dragit iväg så att den skymmer sikten.
Nåväl, det är underbart att det grönskar!
Maj-Lis & Bella
Visste du att ...
... pelargonen Karna har över hundra år på nacken? Blomman spåras till början av 1900-talet då bondmoran Karna vårdade den på glasverandan på sin gård utanför Trelleborg. Via sticklingar lever Karna vidare, finns i Nationella genbanken och är klassad som Grönt kulturarv.
Fakta om fröberedskap
Det faktum att vi importerar i stort sett alla fröer vi odlar gör att den svenska grönsaksproduktionen är sårbar. Men en rapport från Jordbruksverket visar att beredskapen faktiskt kan stärkas. Lösningen är att bygga upp frölager samt att öka den svenska fröproduktionen.
Utmaningen med inhemsk fröodling är att det är svårt att få lönsamhet, men genom att satsa på fröer anpassade för nordiska förhållanden borde det gå att få snurr på verksamheten. Till de grönsaker som är särskilt viktiga ur beredskapsperspektiv, där allt från näringsinnehåll till odlingsegenskaper och lagringsbarhet är inräknat, hör bland annat morötter, bondbönor, ärter och pumpa.
Det kan vara både svårt och lätt att odla egna frön, men om du lägger ribban lågt är det enkelt. Här är några hållpunkter:
Ärter och bönor är bra nybörjargrödor. Låt baljorna sitta kvar på plantan tills de är torra och skrumpna, då är de ordentligt mogna. Skörda och tröska ur fröna, antingen genom att pilla ut dem ur baljorna för hand eller genom att lägga de torkade baljorna i exempelvis ett örngott och försiktigt slå på dem med en käpp. Rensa fram fröna.
Tomater ger rikligt med frön. Låt tomaten bli övermogen, dela den och skrapa ur fröna. Bred ut fröna på ett hushållspapper och låt dem torka.
Hybrider eller F1-sorter kan inte förökas genom egen fröodling. En F1-hybrid har med människans hjälp korsats av två starkt inavlade linjer vilket ger frön med exakt samma genetiska kod och därmed säkra och identiska plantor. I nästa generation kan det istället bli en salig röra med osäkert resultat.
Så här tokigt blev det när Maj-Lis testade. Avkomman efter petunian 'Black Velvet’, ett F1-frö som i första ledet gav sammetssvarta blommor men i nästa generation en galen blandning av färger. Det här visar tydligt att man inte är säker på vad som blir resultatet om man tar frö av en F1-hybrid.Blommande kirskål är förvisso vackert – men aj vilket ogräs!
Bråka med ogräset
Kirskål, kvickrot, maskros och andra pålrotogräs är besvärliga att bli av med. Men det finns knep att ta till. Här är några åtgärder som kan ställa till det för ogräset:
Matta ut eländet. Näringsreserven i växtens rötter och/eller underjordiska stamdelar är begränsad, och om de gröna bladen inte får utvecklas svälter roten ihjäl. Genom att hela tiden ta bort gröna växtdelar utrotas ogräsen till slut. Det finns även odlare som hackar sönder rötterna så att flera små rot- eller stamdelar måste använda energireserven för att skjuta skott – som sedan plockas bort. Det handlar om att vara mer envis än ogräsen.
Kväv ogräset. Täck jorden med tidningar och svart plast under tre eller flera säsonger så kvävs ogräset. Förankra täckmaterialet med sten, plank eller något annat tungt så att inget ljus kommer in.
Täckodla. Tjocka lager med organiskt material på odlingsbädden håller undan ogräs men bidrar med näring och håller dessutom fukten.
Boktipset!
Nordlig odling
Böcker om odling utgår ofta från ett milt klimat. Men med Trädgårdsliv i norr – från skarsnö till frost (Votum) visar författaren Ulrika Widman att det absolut går att odla norröver. Här finns allt från goda råd för växtval och hur du skapar mikroklimat till en genomgång av nordliga jordar liksom inspirerande och matnyttiga besök hos ett antal odlare i Västerbotten. Och så grundtipset: ”Vi som bor i norr ska ta vara på ljuset istället för att så för tidigt”.
VI ÄR PÅ TURNÉ
• 14 juni. Maj-Lis medverkar i TV4 Nyhetsmorgon där hon svarar på tittarfrågor.
• 27 juni. Maj-Lis medverkar i ”Oland visar” i uppländska Alunda. Hon svarar på besökarnas frågor och berättar om några av sina favoritväxter.
• 28 juni. Maj-Lis medverkar i TV4 Nyhetsmorgon där hon presenterar Årets Victoriadahlia och visar samplanteringar med sommarblommor.
• 4 juli. Maj-Lis håller föredrag på Stora Trädgårdsfesten på Salsta Slott, Vattholma. Tema: Trädgårdens glädjeämnen och objudna gäster. 13.00.
Henrik Bodin, rådgivare på RST
ODLA! Poddavsnitt 39
Bevattning & biologiskt växtskydd
I det här avsnittet tar vi ett grepp om vatten, liksom om biologiskt växtskydd för utomhusodlingar. Bella träffar Riksförbundet Svensk Trädgårds rådgivare Henrik Bodin, som berättar om konsten att vattna, och hortonom Stina Mortensen som går igenom trädgårdens vanligaste skadegörare och hur de kan avhysas på biologisk väg.
Vattna enligt konstens alla regler
Henrik Bodin är trädgårdsingenjör och arbetar som rådgivare hos RST, Riksförbundet Svensk Trädgård. Här svarar han på några bevattningsfrågor:
• I vilken ordning ska man vattna sina växter?
Börja med små växter och de som är nyplanterade. Fortsätt med växter som står i krukor och lådor, där jordvolymen är begränsad. Därefter är det dags för köksträdgården och vidare perennrabatterna – såvida de är mycket torra. Sist av allt vattnar du gräsmattan. Gräset klarar att vissna ner, det startar om vid regn.
• Rätt växt på rätt plats – hur då?
Tänk på trädgårdens mikrozoner; i höga blåsiga lägen blir det torrt, i svackor är det fuktigare. Plantera torktåliga växter på torra och soliga platser och de vattenkrävande i fuktigare områden.
• När på året ska jag vattna vad?
Höst. Vattna vintergröna växter inför vintern. De förlorar vatten genom sina gröna delar, men kan inte ta upp nytt med rötterna under vintern.
Vår. Plantor som ska skicka ut nya skott och blad vill ha rejält med vatten. Inte minst nyplanterade växter, de som är 1–3 år gamla inräknade.
Sommar. Annueller, alltså ettåriga sommarblommor och grönsaker, vill ha mycket vatten. Var också noga med nyplanterade växter och plantor i krukor och kärl.
• När på dagen ska jag vattna?
Vattna gärna tidigt på morgonen. Undvik att vattna mitt på dagen, vattnet dunstar istället för att nå rötterna. Om du vattnar på kvällen; se till att bladen hinner torka upp innan natten för att undvika svampangrepp.
• Hur mycket vatten är rimligt?
En hållpunkt är 30 liter vatten per kvadratmeter var tionde dag, inte oftare. Om rötterna lär sig söka fukt på djupet klarar sig växterna bättre vid torka. Sandiga jordar kräver tätare vattning.
• Hur ska jag vattna?
Vattna nära marken med strålen riktad mot rötterna. Droppslang är ett utmärkt alternativ, den avger vatten kontinuerligt. För nyplanterade träd och buskar är det optimalt med vattensäckar, vattnet sipprar sakta ut genom hål i botten och håller jorden jämnt fuktig.
• Hur viktigt är det att samla vatten?
Om regnvatten leds från taken till tunnor och kärl samlar du sammantaget 70 procent av nederbörden. Regnvatten är mjukt och ersätter värdefullt brunnsvatten eller kommunalt dricksvatten som inte bara är renat och klorerat utan också kan bli en bristvara.
• Är täckodling ett alternativ?
Javisst, om du täcker markytan med exempelvis halm, gräsklipp eller grenflis hindrar du vatten från att dunsta.
• Kan man plantera för att spara vatten?
Absolut! Genom att skapa lager i trädgården både behåller du vattnet på plats och skyddar jorden från erosion. Högre träd tar emot skyfall, skapar skugga, ger lugnare vindförhållanden och håller luftfuktigheten på en bra nivå. Därefter tar buskar och högre perenner hand om vatten i nästa steg, varefter lägre växter i lugn och ro kan tillgodogöra sig vatten i form av både luftfuktighet och filtrerat regn.
Biologiskt växtskydd
Hortonom Stina Mortensen jobbar på Insect Heroes som säljer biologiskt växtskydd, alltså naturliga levande organismer, till konsument. Organismerna anbringas plantor och/eller jorden där de kan knapra i sig eller neutralisera skadegörare. Här är några vanliga skadegörare och deras biologiska bekämpare:
• Larver av allt från harkrankar till skalbaggar som ollonborre, pingborre och trädgårdsborre gnager på växtrötter i gräsmattan, där senare fåglar och mullvad hackar upp ytan i jakt på larver att äta.
Åtgärd: Nematoder, alltså rundmaskar, som blandas med vatten och vattnas ut i jorden där de söker upp och dödar larver och puppor.
• Larver av öronvivel gnager på rötter till en rad olika prydnadsbuskar, bärväxter, perenner och annueller.
Åtgärd: Nematoder utblandade i vatten sprids ut i jorden där de söker upp och dödar larver och puppor.
• Den fullbildade öronviveln är en nattaktiv skalbagge som genom att gnaga på bladen orsakar skador, så kallade konduktörsklipp, på bland annat liguster och rododendron.
Åtgärd: Nematoder utblandade i vatten vattnas ut runt angripna växter där de tar sig in i och dödar larver och puppor och därmed hindrar att larverna utvecklas till skalbaggar. Behandling sker på våren och sensommar/höst. Skalbaggar på växterna plockas manuellt på natten.
• Larver av buxbomsmott ställer till stora skador i buxbom genom att de gnager på bladen och spinner väv. Larven omsluts av en kokong med vit väv som spinns mellan blad och grenar. Själva fjärilen, som tillhör mottfjärilarna, gör ingen skada.
Åtgärd: Nematoder utblandade i vatten sprutas på själva busken. Bakterien Bacillus thurigiensis blandas i vatten och sprutas över angripna växter.
Fråga Maj-Lis – poddavsnitt 39
Varför blev det inga blommor på Inga Lills kejsarkronor?
Susanna har hattifnattar i gräsmattan. Men vad är det?
Tack för den här gången! Den 26 juni är vi tillbaka med både nytt poddavsnitt och medlemsbrev. Tipsa gärna alla ni känner om ODLA!s vänförening och glöm inte att mejla frågor med bilder till Maj-Lis på odla@odlapodden.se.
