Sista helgen i maj är detsamma som oavbrutet trädgårdsnöje! Eller känner du kanske att det blir lite mycket; att det är svårt att hinna med, att gräsmattan växer som en galning, att de jädra squashfröna inte grodde som de skulle, att nattfrosten lurar runt hörnet och att odlingsbäddarna inte alls ser ut som hos influerare på Instagram. Vårt råd? Ta det piano! Det blir en sommar, det kommer att växa och blomma, det lär finnas att skörda. Möjligen blir allt inte som du tänkt dig, men det blir som det blir och det blir bra!
Dessutom kan du trösta dig med att tänka att medan Maj-Lis, som är att betrakta som ett proffs, snart skördar tomater i sitt uppvärmda växthus oroar sig Bella, som jämförelsevis är novis, över om hennes rangliga tomatplantor ens ska överleva i det lilla hobbyväxthuset på kullen. Vi är helt enkelt olika, med olika förutsättningar.
Hos Maj-Lis går trädgårdslivet inte på högvarv just nu, utan mer i slow motion. Anledningen är en jobbig förkylning med rejäla hostattacker och trötthet. En hel del plantor är ändå utplanterade, lite vågat har hälften av dahliorna kommit på plats så nu är det bara att hoppas att det inte blir någon frostnatt. Växthusgurkorna är nu drygt femtio centimeter höga och helt fria från spinnkvalster, ändå ska det beställas rovkvalster. År av erfarenhet säger att det är viktigt att göra innan angrepp av spinn uppträder. Alla övervintrade plantor i garage, jordkällare och orangeri har nu flyttats ut på olika platser i trädgården, med skydd från sol i början.
Även hos Bella går allt lite långsamt. I och för sig är direktsådderna på plats, men ännu har varken morotsblast, rödbetsblad eller sockerärter behagat kika upp ur jorden. I växthuset ser tomat- och gurkplantor chockade ut över att ha flyttats dit trots kalla nätter, medan försådder med ruggar av dill, persilja och koriander liksom bönor och ärter står och väntar på utplantering. Inne i den ljusa hallen står dahlior och pelargoner och bara längtar efter att få komma ut i krukor och prydnadsrabatter. Bäst just nu mår den fina björnbärsplantan (en gåva från Maj-Lis och maken Tomas) som har placerats i supersoligt läge mot garageväggen, liksom det manchuriska valnötsträd (även detta från ovan nämnda välgörare) som har etablerat sig som ett vårdträd på gården. (Lycklig den som har vänner med gröna fingrar!) Snyggt är det också i köksträdgården, i alla fall själva strukturen som bygger på no dig-bäddar med flisade gångar emellan. Förhoppningen är att det snart ska prunka ordentligt – som det gjorde förra året och alla år dessförinnan trots den ständigt närvarande känslan av att det kommer att gå åt skogen. Det gör det inte. Allt kommer bli bra!
Maj-Lis & Bella
Visste du att ...
... gråsuggan är utsedd till årets trädgårdskryp? Gråsuggan är en av trädgårdens viktigaste nedbrytare, som tillsammans med daggmaskar, svampar och mikroorganismer hjälper till att bryta ner löv och växtrester och omvandla dem till näringsrik mylla.
Årets trädgårdskryp utses av folkbildningsprojektet Rikare trädgård, som drivs genom Fritidsodlingens Riksorganisation. Syftet är att öka kunskapen om de många arter som lever nära oss, och att inspirera oss till att gynna den biologiska mångfalden i våra trädgårdar. Genom att skapa miljöer för småkryp och nedbrytare bidrar vi till friskare jordar och ett rikt ekosystem. Hemligheten? Kompostering, täckodling och att låta delar av trädgården vara naturlig.
Fotbollskiss blir havredryck
Många hobbyodlare känner redan till att urin är ett utmärkt gödselmedel. Men nu ska gödsling med människourin ske även i större skala. Efter drygt tio års forskning har medarbetare vid SLU:s institution för energi och teknik i Uppsala hittat sätt att göra gödsel av urin, vilket skulle kunna minska användningen av importerad konstgödsel med en tredjedel. Och varifrån ska kisset komma? Jo, från skånska fotbollssupportrar, närmare bestämt vid Malmö FF:s hemmaarena, där sisådär fem kubikmeter urin per match kan samlas in. Försöket är ett samarbete mellan SLU och havredrycksproducenten Oatly och i omvandlad form ska kisset användas till havreodlingar.
Källa: Extrakt
En naturstenstrappa ger riktning och djup.
Tumregler för trädgårdsplanering
En trädgård är som vackrast när innehavarens egen stil får tala. Men för att lyfta dig och växterna till nya höjder krävs en grund. Här är några tumregler som hjälper dig planera din trädgård:
Nivåer
Med rum i olika nivåer kommer hela trädgården till användning. En slänt är ofta oanvändbar, genom att terrassera skapas planteringsyta samtidigt som trädgården får ett djup. På en plan tomt kan nivåer skapas med upphöjda terrassdäck och växter i olika höjd, från träd och formklippta buskar till marktäckare och klätterväxter. En trappa skapar spänning.
Material
Låt ett material dominera. Välj lågmälda och naturliga material till terrasser och trappor, grälla färger på stora ytor ger ett skrikigt resultat. Ta också hänsyn till material i närheten. Har du berg på tomten, använd granit. Bor du på Gotland, satsa på kalksten. Se också till husets epok och vad som var på modet just då. Med liten budget är lokalt naturgrus ett fint markbeläggningsalternativ.
Växter
Lägg en grund med, till exempel, en häckväxt eller en färg som återkommer i rabatterna. Upprepning och igenkänning ger ett lugnt intryck där solitärer får utrymme att ta för sig. Många plantor av samma sort ger massverkan. Trädgårdsfägring under vintern får du med ett träd med vacker krona eller en färgrik stam. När basen är klar finns utrymme för personliga uttryck, som en rabatt med enbart älsklingsfärgen, en rosenlund för romantikern, en japansk rabatt för esteten … Tänk dock på att hålla ihop varje enskild satsning.
Rum
Trädgården blir spännande om den delas in i rum, till exempel ett vilrum med en grön vägg av bambu, en barnhörna i ett hägn av bärbuskar att leka i eller en punschberså med ett buskage av fläckflockel, en perenn som älskas av bin och fjärilar.
Boktips!
Vad, hur och när ska du odla för att vara beredd för eventuella kriser? Det svarar trädgårdsinspiratören Johanna Hjärtfors på i boken Beredskapsodling – fyll matförrådet för vardag och kris (Semic). Med pedagogisk penna kombinerar författaren odlingsråd med vardagsnära tips, och ger också en fördjupad förståelse för hur sårbar vår livsmedelsförsörjning är. Det handlar om mattrygghet, och att vara beredd. Fina bilder av fotograf Anna Örnberg också.
VI ÄR PÅ TURNÉ
• 31 maj. Maj-Lis medverkar i TV4 Nyhetsmorgon där hon presenterar Årets sommarblomma och svarar på tittarfrågor.
• 6 juni. Bella och fotograf Lena Granefelt håller föredrag om kompost på Nordvikdagen på Nordvik trädgård utanför Kramfors. 15.00, fri entré.
• 14 juni. Maj-Lis medverkar i TV4 Nyhetsmorgon där hon svarar på tittarfrågor.
• 27 juni. Maj-Lis medverkar i ”Oland visar” i uppländska Alunda. Hon svarar på besökarnas frågor och berättar om några av sina favoritväxter.
• 28 juni. Maj-Lis medverkar i TV4 Nyhetsmorgon där hon presenterar Årets Victoriadahlia och visar samplanteringar med sommarblommor.
ODLA! Poddavsnitt 38
Charles Dowding, som blev glad över att få Bellas kompostbok där flera av hans egna komposter finns med på bild.
Plattmask & brittisk kompost
I det här avsnittet ägnar vi oss åt den livgivande komposten och den fruktade lövplattmasken. I intervjuerna talar Bella med brittiske no dig-gurun Charles Dowding och svenska hortonomen och plantskolisten Nils Andersen.
Kompost
Bella träffar brittiske no dig- och kompostmästaren Charles Dowding, som under en majvecka gjorde en föreläsningsturné i Sverige. Bland annat höll han ett välbesökt föredrag i Katrineholm, anordnat av MaryAnn Fargo på mikrojordbruket Oasen på Åsen (som för övrigt är väl värt ett besök om ni är i faggorna i sommar).
I samtalet med Bella förkunnar Dowding att det alltid är värt att kompostera, att det inte är så jobbigt som man kanske kan tro samt att han lägger precis allt, även ogräs av alla de slag, i sina kompostkärl. Förklaringen till det senare är att han genom att lufta sina komposter får upp temperaturen så högt att värmen tar kål på såväl svåra rotogräs som sjuka växtdelar. Att ständigt fylla på med nytt material, så att ogräs och sjukdomar inte får andrum är också en av hemligheterna.
I övrigt talar sig Dowding varm för no dig-metoden, alltså den grävfria odlingen, där han varje höst förser sina odlingsbäddar med några centimeter kompost, vilket han säger räcker väl för att ge näring, hålla fukt och hålla undan ogräs.
Så här ser lövplattmasken ut.
Lövplattmask
När den förfärliga lövplattmasken förra året upptäcktes i importerade plantor, uppstod panik i trädgårdsvärlden. Problemet är inte bara att lövplattmasken är invasiv, genom att käka daggmask förstör den också ekosystemet i jorden.
Men det finns hopp! Bella ringde upp hortonom Nils Andersen på partiplantskolan Splendor plant i Skåne, där man har byggt en vattenbaserad värmeanläggning som eliminerar plattmask i misstänkta partier. Nils berättar att värmebehandlingen fungerar väl, samt att den kalla vintern tycks ha reducerat lövplattmasken.
Lite fakta om plattmasken:
• En fullvuxen lövplattmask är cirka 5–8 centimeter lång och 0.5 centimeter bred. På ovansidan skiftar den från beige till mörkt brun med svarta längsgående linjer. Undersidan är beige. Äggen är 0.5 centimeter stora och i begynnelsen röda men förändras till mörkbrunt vilket gör dem svåra att upptäcka i jorden.
• Lövplattmasken är ett rovdjur som äter daggmask, snäckor och sniglar vilket påverkar jordens ekosystem negativt.
• När du köper plantor ska du alltid dubbelkolla dem redan i butiken. Studera platsen där krukan står, titta också under själva krukan. Lyft ur plantan och skärskåda både kruka och rotklump samt titta under tråg och backar. Kika efter ägg, var noga eftersom de är svåra att upptäcka.
• Om du misstänker att du har fått hem plattmask är en ficklampa perfekt för att få syn på dem, även dagtid. Plattmasken blänker ofta till när den nås av ljuset.
• Om du hittar en plattmask ska den avlivas omedelbart. Använd handskar för att undvika kontakt med hudirriterande slem. Lägg plattmasken i en burk och häll på kokande vatten, eller lägg den i frysen i minst ett dygn. Lövplattmasken kan inte avlivas genom att klippas.
Ska Kerstin klippa bort avätna grenar på sin lagerhägg?
Vad ska Kerstin Carlsson göra med pionens fula blad?
Är det här tulpangråmögel? Undrar Karin i Enköping.
Tack för ljuvliga maj! Den 12 juni är vi tillbaka med ett nytt poddavsnitt, som bland annat handlar om att vattna vettigt. Dessutom kommer förstås ett medlemsbrev! Tipsa gärna alla ni känner om ODLA!s vänförening och glöm inte att mejla frågor med bilder till Maj-Lis på odla@odlapodden.se.
