Är AI bara en helt normal teknik?
Hej!
Först lite administrativ information: Jag byter i och med det här utskicket verktyg för nyhetsbrevet, från och med nu kommer det via Buttondown. Jag försökte att göra inställningar så att befintliga prenumeranter inte skulle få någon notis om flytten. Om det misslyckades så är det i så fall också förklaringen till att ett sånt mail dök upp hos dig för en liten stund sedan.
Med det ur världen, vidare till det faktiska innehållet!
/Anders
Vilka blir de nya jobben?
By recognizing that AI systems don't just automate existing tasks but potentially reorganize the very categories through which we understand economic activity, we open new avenues for both theoretical insight and practical response to one of the most significant transformations of our time.
Den här texten av Nicklas Berild Lundblad är en av två riktigt intressanta jag läst på sistone (den andra nedan).
Berlid Lundblads resonemang handlar om hur vi människor förstår världen och hur det skiljer sig från digital "varseblivning" och vilka konsekvenser det får för användning av artificiell intelligens.
Jag kommer behöva ta en vända till med den, men tror att det kanske är någonstans i de skillnaderna som diskussionen om "jobb som försvinner, jobb som kommer till" landar i praktiken. Att det med det där nya rastret på världen som digital "varseblivning" möjliggör kommer att uppstå nya sätt att möta mänsklighetens behov, och med det nya arbetsuppgifter som behöver utföras.
Och jag kommer också att behöva vända och vrida på den uppföljande texten från Berlid Lundblad!
Är AI en “normal teknik”?
Mer tankearbete kommer också behövas för att processa klart Arvind Narayanan och Sayash Kapoors AI as Normal Technology:
We articulate a vision of artificial intelligence (AI) as normal technology. To view AI as normal is not to understate its impact—even transformative, general-purpose technologies such as electricity and the internet are “normal” in our conception. But it is in contrast to both utopian and dystopian visions of the future of AI which have a common tendency to treat it akin to a separate species, a highly autonomous, potentially superintelligent entity.
I essän resonerar de om AI i fyra steg:
- The Speed of Progress
- What a World With Advanced AI Might Look Like
- Risks
- Policy
En grundläggande tes är att vi behöver skillnad på tekniken AI, och hur de nya tekniska möjligheterna påverkar. För att det senare måste ske krävs att tekniken används. Och användning tar längre tid att slå igenom än man kanske tror, vilket får konsekvenser för både riskhantering och policyarbetet.
Texten handlar om förhållningssätt på samhälls- och nationsnivå, men jag undrar om det inte också finns tankegods att hämta för användning och förhållningssätt för enskilda organisationer.
Att tänka tillsammans med språkmodeller
Det här nyhetsbrevet, precis som de flesta texter jag skriver numera, har passerat via en språkmodell. Nyckelordet – för mig – är passerat. Det är jag som skrivit texten, men med input från AI.
Det här ligger i linje med något som jag märker att jag försöker göra mer och mer: Vända på relationen mellan mig och tekniken. Istället för att prompta på ett sätt som gör att jag behöver fundera på om svaret stämmer eller inte försöker jag vända på kuttingen så att det är modellen som ställer frågorna för att utmana mig.
Med det som utgångspunkt har jag hittat ett par olika sätt att använda ChatGPT/Claude/Gemini i min skrivprocess: Som en pratande gummianka, för att få hjälp att förstå om jag förstått, och för att få återkoppling på texter en söndagsmorgon.
Och eftersom Buttondown har en funktion för att göra inbäddade enkäter passar jag på att testa den:
Så använder jag GPT-4o mini och n8n för min omvärldsbevakning
Också på temat språkmodeller: För några veckor sedan skrev jag om hur jag börjat använda GPT-4o mini och low code-verktyget n8n för min omvärldsbevakning. Intresset för omvärldsbevakning brukar vara stort, men jag blev ändå lite överraskad av återkopplingen den här gången. Många ville veta mer om detaljerna – och därför finns nu ett uppföljande inlägg där jag beskriver bygget i n8n lite mer i detalj.
Vilket socialt internet vill vi ha/behöver vi?
Slutligen har jag tänkt en hel del kring sociala nätverk och sociala medier på sistone. Cory Doctorow skrev 2015 en text i The Guardian, där han resonerade om varför kampen för ett öppet internet är så viktig:
Except for one thing: the internet is how every one of these fights will be won or lost. Without a free, fair and open internet, proponents of urgent struggles for justice will be outmaneuvered and outpaced by their political opponents, by the power-brokers and reactionaries of the status quo. The internet isn’t the most important fight we have; but it’s the most foundational.
Hösten 2022 satte jag upp en egen server på Mastodon, ett decentraliserat nätverk. Inte helt olikt Twitter till sin funktion, men med stora skillnader bakom kulisserna. Det har inte varit helt friktionsfritt, finns fortfarande mycket att göra när det gäller användarvänlighet. Men utvecklingen går åt rätt håll, både för Mastodon och för intresset för decentraliserade nätverk generellt. Inte minst genom Bluesky.
Så om detta har det också blivit två texter på bloggen på sistone: För mig är decentraliserat viktigare än decentraliserbart och Torg, innegårdar, bättre metaforer och decentraliserade nätverk.