Omvärldsbevakning primärvård – vecka 43, 2026

1. Svenska regelverk och förordningar

• Regeringens förslag till ny lag om hälsodataregister är fortsatt omdebatterat; lagen ska förbättra vårdens kunskapsunderlag men samtidigt stärka skyddet för den personliga integriteten.[9]
• SKR har riktat kritik mot nya hälsodatalagar, vilket kan påverka regionernas och vårdgivarnas möjligheter att dela och använda hälsodata.[10]

2. EU-direktiv och förordningar

• EU:s AI-förordning ställer höga krav på riskhantering, datakvalitet, dokumentation och mänsklig kontroll för AI-baserad medicinsk programvara.[5]
• Nya EU-regler och förslag betonar dokumentation av hur algoritmer tränas, testas och valideras, vilket blir relevant för vårdgivare som använder AI-baserade beslutsstöd.[2][3]

3. Branschdebatt och politiska signaler i Sverige

• Socialstyrelsens uppföljning visar att primärvården stärks genom ökade budgetandelar, fler fasta läkarkontakter och större tillgång till specialistkompetens, men personalbrist bromsar utvecklingen.[6][9]
• SKR:s analys visar att sjukvårdskostnaderna ökade mer än vad priser, löner och demografi förklarar under 2014–2024; förbättrad förebyggande vård och uppföljning i primärvården anges som en del av förklaringen.[7]
• Socialstyrelsens riktlinjer för 2026 lyfter primärvårdens ansvar att tidigare upptäcka och hantera klimakteriebesvär.[1]

4. Branschnyheter

• ALMA Health har vunnit Region Sörmlands upphandling av ett AI-baserat beslutsstöd som ska analysera patientdata från flera journalsystem och ge rekommendationer enligt aktuella riktlinjer.[4]
• En pilot i Varberg har startat för att förbättra den medicinska uppföljningen av särskilt sårbara patienter efter utskrivning och minska risken för oplanerad återinskrivning.[4]

5. Teknik och metoder

• AI-baserade beslutsstöd etableras i primärvården med användning av journaldata för kliniska rekommendationer, patientsäkerhet och administrativ effektivisering.[4]
• En svensk AI-modell baserad på SCAPIS-data uppges kunna identifiera personer med förhöjd framtida risk för hjärtinfarkt bättre än traditionell bildtolkning, vilket kan få betydelse för tidig riskbedömning.[9]
• EU-kommissionen framhåller att AI och real-world-data kan effektivisera läkemedelsgodkännande och uppföljning av läkemedelssäkerhet.[5]

Att ha koll på

• AI-förordningen: Regler för AI-system inbyggda i reglerade produkter får enligt EU-kommissionens tidsplan särskilda krav efter 36 månader från förordningens ikraftträdande.[5]
• Hälsodataregister: Följ den fortsatta riksdagsbehandlingen och SKR:s invändningar, eftersom kommande regler kan påverka datadelning, uppföljning och forskning.[9][10]
• God och nära vård: Följ regionernas budgetbeslut, kompetensförsörjning och införandet av fasta läkarkontakter inför kommande uppföljningar.[6]