1. Nya eller uppdaterade svenska regelverk och förordningar

Inga nya eller uppdaterade svenska regelverk rapporterades denna vecka, men Klimatpolitiska rådet varnar för att regeringens sänkta bränsleskatt och reduktionsplikt ökar risken för EU-böter på 8–40 miljarder kronor om klimatmålen misslyckas.[1]

2. EU-direktiv och förordningar med relevans

EU-kommissionen öppnar för synpunkter på en förenklad taxonomi för hållbarhetsinvesteringar, medan utsläppshandeln behålls men kan ändras; parallellt kräver EU-parlamentets industriutskott större inflytande över miljöomnibuspaketet inklusive avfalls- och industriutsläppsdirektiv.[1][3]

3. Branschdebatt och politiska signaler i Sverige

Klimatpolitiska rådet kritiserar regeringens politik som otillräcklig och ryckig, med risk för böter och försvagad näringslivsomställning; debatt förs också om ökande utsläpp trots officiella påståenden om minskningar inför valet 2026.[1][7][8]

4. Branschnyheter — upphandlingar, sammanslagningar, nya aktörer

ST1 pausar miljardprojekt för elektroflygbränsle med Vattenfall i Västsverige, den senaste motgången för gröna projekt; LBC Frakt och Söderhamns kommun vinner Laddguldet för beställning av ellastbilar värda 150 miljoner kronor.[5][7]

5. Teknik och metoder — nya verktyg, AI-tillämpningar

Verkstadsjättar som Alfa Laval, Sandvik, SKF och Volvo Cars utvecklar blockkedjebaserad digital lösning med Ikea och Microsoft för exakt spårning av klimatutsläpp i hela värdekedjan.[7]

Att ha koll på

• 2 april 2026: Föreslagna svenska regler för EU-relaterade ändringar träder i kraft.[3]
• 2 juli 2026: EU-förordning om hållbarhetsrelaterade verktyg börjar tillämpas.[3]
• Valet 2026: Närmar sig med ökad fokus på klimatpolitik och miljöbästa kommun-rankning.[2][8]