Slutet av september är för många detsamma som att avsluta säsongen. Det innebär att även ODLA! med Maj-Lis & Bella gör ett uppehåll - detta är alltså vårt sista medlemsbrev för i år.
Men visst finns det ännu en del att greja med i trädgården. Maj-Lis skall nu snart riva ut gurkplantorna som tack vare den varma och soliga sommaren har trivts utmärkt i växthuset. Insättningen av rovkvalster mot spinn har också fungerat perfekt. Längre fram skall detta växthus isoleras med frigolit och bubbelplast, och där övervintrar sedan suckulenter, stor blyblomma, mindre plantor av fikon liksom pelargonsorter som, till exempel, doftpelargoner vilka måste förvaras vid låg temperatur för att sätta knopp. Tomatplantorna får växa vidare ytterligare i cirka två månader. För att motverka alltför mycket angrepp av gråmögel hålls temperaturen vid cirka 20°C , så nu börjar det eldas i pannrummet som skänker värme till växthusen. På hösten är det mycket att ta hand om, som äpplen och inte minst päron som gett riktigt bra skörd i år. Potatis alla de former ger en hög självförsörjningsgrad, favoriterna är ’Amandine’ och ’Gourmandine’.
Bella har övergett trädgården för en veckolång skrivarkurs med efterföljande semester i Italien. Planen är att dels få inspiration till en ny bokidé, dels besöka platser som ruinträdgården Ninfa några mil söder om Rom och napolitanska Pompeji, den utgrävda staden som år 79 e.Kr begravdes i aska från vulkanen Vesuvius, och inte minst Herculaneum, en mindre stad som samma år och dag drabbades av en annan typ av flöde vilket gjort att den är ännu bättre bevarad. På hemmaplan får grannen som sköter hönsen skörda det sista av färskgrönsakerna medan de gigantiska pumporna får ligga till sig i väntan på att komma inomhus i slutet av månaden.
Vi hörs till våren!
Maj-Lis & Bella
Visste du att ...
... det finns risk att köpt jord och kompost kan innehålla den så kallade evighetskemikalien PFAS? När forskare vid Lunds universitet undersökt kompostjord från två kommersiella kompostjordar och två kommunala komposter har de kunnat konstatera att alla innehöll PFAS-ämnen. Förklaringen är att materialen i komposterna kommit från olika håll och fått med sig rester av dessa icke nedbrytbara miljögifter. Lösningen? Egen kompost. Då har du inte samma behov av att tillföra nya material, och har dessutom koll på ursprungsmaterialet.
Källa: Hemträdgården 3/2026
Rädda redskapen!
Det är dags att langa in trädgårdsredskapen i odlingsboden över vintern. Men innan dess är det väl värt att ägna en dag åt att fixa till grejerna inför nästa säsong. Några tips:
Spadar & grepar
• Avlägsna jord- och gödselrester. Ställ de jordiga redskapen i en balja med ljummet vatten och såpa i ett par timmar. Tvätta och torka dem sedan ordentligt.
• Redskap som blivit nerkletade med kåda tvättas rena med T-sprit.
• Ta bort rostfläckar med en stålborste. Slipa rent med fint slippapper eller smärgelduk.
• Slipa slitna träskaft. Olja in med rå linolja, eller lackera med klarlack.
• Olja in alla metalldelar med rå linolja.
Saxar & sekatörer
• Plocka isär lösa delar. Om muttrarna rostat fast kan de sprejas med rostlösande olja, till exempel 5-56, som får verka en stund.
• Gnugga bort ytliga rostfläckar med stålborste. Slipa rent med fint slippapper.
• Slipa bladen på saxarna med en platt mellanfin fil. Slipa eggen med filen i rätt eggvinkel, den ligger mellan 28 och 40 grader för de flesta grensaxar och sekatörer. ”Skägget” som bildas på baksidan av bladet avlägsnas med brynsten.
• Smörj alla rörliga delar innan verktyget sätts ihop. Det minskar risken för nya rostangrepp.
Krattor och spadar
• Slipa kanten på spaden. Sätt fast spaden på en arbetsbänk, men så att eggen ligger fri. Fila av några millimeter med en platt fil, tills kanten är vass. Avlägsna ”skägget” på baksidan med brynsten. Spaden behöver inte vara rakbladsvass.
• Minska risken för rost på metallkrattan genom att slipa den. Slipa en tand i taget, på samma sätt som kanten på en spade.
Krukor & kärl
• Rengör både plast- och keramikkrukor, allt för att hindra spridning av eventuella bakterier, svampar och virus.
• Slå ut alla jordrester ur krukan.
• Fyll en balja med ljummet vatten och såpa, dubbel dos jämfört med rekommendationen. Misstänker du svårutrotad ohyra, till exempel rotlöss, kan diskvattnet också förses med en skvätt klorin.
• Lägg krukorna i vattnet, låt dem ligga i blöt i några timmar.
• Diska ur med diskborste, skölj och ställ på tork på luftigt ställe med väl rengjort underlag.
• Stapla krukorna för förvaring först när de är helt torra. Sortera dem efter material och storlek. Lägg ett tidningsark mellan lerkrukor för att hindra dem från att fastna eller bli kantstötta.
• Rengör diskborste och balja.
Boktipset!
Om du inte redan har läst amerikanska författaren Jamaica Kincaids (Boken om) Min trädgård (Tranan), utgiven i svensk översättning 2020, är det en utmärkt bok för mörka höstkvällar. Om du redan har läst den; gör det en gång till. Med vindlande vackert språk beskriver Kincaid sina passioner och sina misslyckanden, och sätter själva idén om trädgård i ett större perspektiv.
VI ÄR PÅ TURNÉ
4 oktober. Maj-Lis presenterar Årets perenn i TV4 Nyhetsmorgon och berättar också om höstblommande perenner.
25 oktober. Maj-Lis svarar på tittarfrågor i TV4 Nyhetsmorgon.
15 november. Maj-Lis medverkar i TV4 Nyhetsmorgon.
29 november. Maj-Lis medverkar i TV4 Nyhetsmorgon.
20 december. Maj-Lis medverkar i TV4 Nyhetsmorgon. Temat är hållbara julblommor.
ODLA! Poddavsnitt 46
Växters klimatanpassning och växtutveckling
I det här avsnittet träffar Bella landskapsarkitekten och växtexperten Tomas Lagerström som går igenom sådant vi behöver veta om härdighet och klimatanpassning av vedartade växter, alltså buskar, träd och klätterväxter, och hur de ska klara sig i vårt nordliga klimat. Här i vänbrevet delar Tomas med sig av kompletterande information:
Härdighet och klimatanpassning – så kan du själv förbättra situationen för växterna!
Det finns mycket som påverkar växters överlevnad och varje växt följer sitt genetiska protokoll. Härdighet och klimatanpassning sätter ramarna, men det är fullt möjligt att förbättra överlevnaden.
Planteringstid
• De flesta lövträd och lövbuskar mår bäst av att planteras sent på hösten, när de är ordentligt invintrade. Om de inte utsätts för viltbete och liknande kommer de att starta och utvecklas bättre än vårplanterade. Deras rotsystem ligger nämligen före knopputvecklingen i aktivitet, och när skottutvecklingen väl startar får den betydligt bättre support av vatten från rotsystemet.
• Individer av träd och buskar med sent invintrande skott planteras lämpligast i november–december om det fortfarande är möjligt att gräva. Känsliga växter, exempelvis japanska lönnar och magnolior, planteras dock säkrast våren. Då har de dessutom en växtsäsong på sig för anpassning inför nästa vinter.
• Städsegröna växter bör helst rota sig innan vintersäsongen, då kan rötterna lättare kompensera för transpirationsförluster under vintern. Annars finns risk för att bladverket kommer att torka. Plantera därför helst före mitten av september. Är du osäker är det säkrare att plantera på våren.
• Förädlade rosor har tappat den genetiska styrningen, som vildarten av ros har, genom århundranden av korsningsarbete. Det som istället styr invintringen är temperaturen och längden på höst. En lång varm höst medför bättre invintring och härdighet.
Plantkvalitet och plantstorlek
För de flesta träd och buskar har kvalitet och storlek ingen betydelse för härdigheten. Men för många så kallade exotiska växter förhåller det sig annorlunda:
• Unga plantor invintrar senare än äldre. Unga plantor har så kallad ”fri tillväxt” och har svårare att bromsa tillväxt och starta invintringsprocessen på hösten jämfört med äldre. En äldre planta har vad som kallas för ”förutbestämd tillväxt” och slutar tillväxten tidigare. Det är alltså säkrare att köpa en äldre och mer erfaren planta.
• På senare tid har det pratats om kinesträdet Koelreuteria paniculata som ett härdigt, klimatanpassat. träd. Det ville jag själv kolla innan jag blev övertygad. Efter ett tidigt misslyckande med att dra upp kinesträd från frö beställde jag ett uppstammat träd med stamomfång 10–12 centimeter. Det var drygt 3 meter högt och hade en rotklump på drygt 40 centimeter i diameter. Planterat på våren 2025 har det nu överlevt två vintrar i vår trädgård utanför Uppsala, zon 3, utan minsta vinter- eller klimatskada. Kinesträdet invintrar generellt tidigt, och eftersom detta var ett erfaret träd påverkades det inte av förra höstens kyla eller långa kalla vinter.
• Magnolior är allt mer populära och aldrig har sortimentet varit så stort. Men plantkvaliteten varierar från örtartade plantor från årets förädling till välutvecklade stora solitärer. Om jag köper en ung planta på våren brukar den få stå ute i större kruka i åtminstone en säsong. Sedan övervintras den i garaget, i 0 –5°C, varefter den planteras ut i maj. Det innebär att den får ytterligare en växtsäsong innan den utsätts för skarpt läge. Jag sätter aldrig ut en ung örtartad planta på hösten.
Större välutvecklade magnoliaplantor köps helst odlade i stor kruka och planteras endera på våren eller sensommaren medan marken fortfarande är varm.
• Barrotade rosplantor köps och planteras så sent som möjligt medan det fortfarande går att gräva. Då har de också haft en lång höst för invintring i odlingen. Handla i november–december om möjligt.
Val av växtplats
• Växter har olika typer av vintervila. Särskilt känsliga är de som är lättväckta på våren, till exempel förädlade rosor. De luras lätt igång av sol och värme. Att täcka rosorna med granris på senvintern för att hålla tillbaka vårstarten är ett urgammalt sätt att skydda rosor mot klimatskador.
• Även andra växter har en årsrytm som innebär att de startar alltför tidigt på våren, vilket kan leda till klimatskador. Ett exempel är en del japanska lönnar. Har de väl startat savningen och sedan utsätts för en stark frost kan stammarna spricka och plantan till och med dö. Plantera sådana växter i lägen dit solen inte kommer förrän på eftermiddagen, alltså i sydväst-, väst-, eller nordvästlägen. Då har växten lång tid på sig att ställa om vävnaderna.
• De mest utsatta platserna för känsliga växter är där solen snabbt når växten på morgon och förmiddag, alltså ost-, sydostlägen. Där blir svängningarna mellan nattens kyla och solens starka uppvärmning av stam och grenar som störst. Det kan leda till att cellerna i vävnaderna inte hinner ställa om, istället sprängs de och vävnaderna dör.
Egna exempel är de två plantor av den japanska lönnen Acer palmatum ´Osakazuki´, som jag har kvar efter 40 år. De står väl bakskuggade av ett flyttblock respektive vårt hus. Två andra plantor stod på södersidan i en plantering men de dog på våren andra året. Skälet är att de startade för tidigt och dog när kylan kom tillbaka.
• En växt som startar tidigt på våren är kinesisk blomsterkornell Cornus kousa var. chinensis. Effekten är inte så drastisk som vid ett temperaturbakslag där plantan dör, det kan stanna vid att blomknopparna dör. Sådana växter planterar jag där de skyddas från morgon- eller södersol.
• Ett söderläge ger förvisso bäst förutsättningar för optimal utveckling, förutsatt att växterna får tillräckligt med vatten. Men alla växter klarar inte den stress som ett direkt söderläge ger. Svagast utveckling får växter på norrsidan av en byggnad. Där får de nöja sig med indirekt ljus. Samtidigt har det läget minst temperatursvängningar och jämnast förhållandena. Dessa lägen kan motsvara skogen som växtplats och passar väl för städsegröna växter. De blir oftast inte lika praktfulla men lever längre och säkrare.
Påskynda invintring
Många växter tar alltför lång tid på sig att härdas på hösten. Det bästa sättet att tidigarelägga härdning och invintring är att plantera dem i ett varmt och väldränerat läge, exempelvis nära en husfasad i söder eller väster. Dränering och en mindre vattenhållande jord reducerar tillgången till vatten på sensommaren, vilket minskar vatten- och näringsupptagning, främst kväve, vilket stannar upp tillväxten varpå invintringsprocessen sätter fart. På leriga jordar och särskilt de utan lutning kommer fuktigheten i marken hålla i sig länge på hösten. Om du planterar erkänt sent invintrande växter, som praktforsytia, i ett sådant läge kommer den lätt att drabbas av höstfrostskador. Samma växt skulle slippa dessa skador om den planterades i en mer väldränerad jord och särskilt in mot en varm vägg.
Ett bra tips är att utnyttja mikroklimatet i en trädgård och att välja exponering. Tänk på att växter har olika krav och reagerar olika på läge och markförhållanden.
Tomas Lagerström
Fråga Maj-Lis – poddavsnitt 46
Vad är det som äter på hallonkarten?
Vad har hänt med Katarinas perovskiaplantor?
Varför fick Karins klematis brunsvarta delar på blommor och knoppar?
Tack kära ni för att ni både lyssnar på podden och stöttar oss genom att vara medlemmar i ODLA!s vänner! Nu gör vi ett uppehåll men har för avsikt att komma tillbaka i mars 2027. Till dess tar Maj-Lis gärna emot nya frågor, mejla dem till [email protected]
, glöm inte bilder. Ha en fin trädgårdshöst och vinter!
