Så härligt det är med marsljus och sol! Nu kliar det i trädgårdsnerven och det är helt uppenbart att fler än vi är igång med både försådder och förberedelser för säsongen.
Maj-Lis skolar om plantor och nu är det riktigt trångt i förökningsrummet. Persiljefröet har vägrat att gro, troligen på grund av att fröet var för gammalt. Det är alltid svårt att veta hur länge grobarheten håller. Maj-Lis har för länge sedan slutat så persilja ute på friland, det tar sådan hiskelig tid för fröet att gro. Istället sätts plantor ut när jorden har rett sig, vilket innebär tillgång till persilja nästan direkt efter utplantering.
Maj-Lis förbereder sig för att presentera sin nya utgåva av Skydda din trädgård på Nordiska Trädgårdar på Stockholmsmässan i Älvsjö under torsdagen och lördagen. Självklart signerar hon boken om du kommer förbi Inspirationsscenen.
Bella är i full gång med både boklansering och förberedelser inför Nordiska Trädgårdar, där hon står på Inspirationsscenen alla fyra dagarna (kom och säg hej!). Parallellt är det grovgöra som gäller. Vad sägs om att lassa åtta kubikmeter stallgödsel som kom med traktorleverans från ett gäng hästägare i bygden? Eller att kapa och flisa mängder av hassel som växt till sig i ett snår uppåt skogen och som så småningom kommer att ligga snyggt som trampmaterial i gångarna i den utökade köksträdgården? Dessutom pill med tomater, självklart sådda för tidigt, och andra förodlingar som ska skolas om. Det enda som inte kräver arbete är kallsådderna, fröna inväntar värmen men ska förhoppningsvis snart både gro och spira. Och på trädgårdsmässan ska det inhandlas sparrisplantor!
Maj-Lis & Bella
Visste du att ...
... det är skillnad mellan vintergröna och städsegröna växter?
Vintergröna arter behåller sin bladmassa under vintern men fäller bladen under senvinter och tidig vår, för att få nya när säsongen är igång igen. Några exempel är avenbok, bok, hasselört, julros, spetsbräken och vintergröna.
Städsegröna arter behåller sina blad eller barr året runt. Bladen/barren byts ut kontinuerligt, men växten fäller inte allt på samma gång vilket gör att den alltid har både färg och struktur. Några exempel är buxbom, idegran, järnek, mahonia, rododendron och tuja.
Rättelse om bladlöss
I vårt förra avsnitt av ODLA! med Maj-Lis & Bella, som handlade om tomatodling, smög det sig in felaktig information om bladlöss, vilket vi härmed vill rätta till:
Att bladlöss kan sprida växtvirus är allom bekant. Dock ligger bladlusäggintei jorden, därmed kan smitta inte komma från jorden.
Utomhus övervintrar bladlöss i äggstadiet på vedartade växter. Inomhus och under odlingssäsongen kläcks äggen inuti bladlushonan, och därmed föder hon ungar såsom vi människor gör.
Fullvuxna bladlöss kan få vingar, vilket innebär att de utgör en vanlig smittväg.
Maj-Lis tipsar:
Undvik tjältorka
I många delar av landet har tjälen ännu inte gått ur jorden. Marssolen kan vara intensiv vilket innebär att städsegröna växter blir aktiva och behöver ersätta det vatten som blad eller barr avdunstar.
Växter som inte står i vandrande sol kan då lätt få intorkningsskador. Skadorna visar sig som intorkade bladkanter eller intorkade partier med början från bladspetsen. Dessa skador visar sig inte momentant utan längre fram på våren. Skydda utsatta växter med granris eller säckväv!
Så in i vassen bra!
Vassen i Östersjön skapar inte bara livsmiljöer för fiskar, insekter och fåglar, den samlar också upp näringsämnen som annars orsakar övergödning. Om vassen skördas avlägsnas sålunda kväve och fosfor från vattnet – och kan istället användas i odlingar!
Just nu pågår ett projekt på Axfoundations Torsåker gård i Upplands Väsby, Stockholm, där vass används som jordförbättring i köksträdgårdsodling och i substrat för svampodling. Totalt växer 260 000 hektar vass längs kusterna i Sverige och Finland, och med varje hektar vassbädd som skördas avlägsnas 5–10 kilo fosfor och 50–100 kilo kväve vilket betydligt minskar näringsnivåerna i kustvattnen och i stället gör nytta på land.
Det formligen prunkar på Prins Eugens Waldemarsudde på Djurgården i Stockholm där utställningen Det blommande – Konst & botanik just har öppnat. Med närmare 200 verk, allt från målningar och fotografi till installationer, konsthantverk och botaniska bokverk, från 1500-talet till idag bjuds besökaren på både fägring och kunskap i konst, design och botanik.
Bland de medverkande konstnärerna syns bland andra Maria Sibylla Merian, Hilma af Klint, Lena Cronqvist och Robert Mapplethorpe flankerade av floristiska installationer både inne och ute.
Utställningen pågår till 13 september. För alla som gillar trädgård öppnas Waldemarsuddes växthus, bänkgård och trädgårdsmästeri 23–24 maj, 11.30–16.00. Då finns tillfälle att följa med på visningar, handla plantor och trädgårdsartiklar samt få råd och tips av den kunniga personalen.
Boktipset!
Klubben för inbördes beundran tipsar härmed om Bella Lindes pinfärska bok Kompost – vägen till en bättre jord. En rejäl genomgång av allt från trädgårds-, löv- och kökskompost till flis-, ogräs-, stallgödsel- och nyckelhålskompost ger dig koll på allt från själva processen till hur du ska anlägga, sköta och använda komposten – och inte minst hur du kan rädda en havererad komposthög. Dessutom fantastiska bilder på mikroorganismerna som gör jobbet, och en förklaring till hur kvävet i organiska material omvandlas till växttillgänglig näring.
VI ÄR PÅ TURNÉ
Träffa Maj-Lis och Bella i tv eller live! Vi syns på lite olika ställen under våren.
26 mars – Maj-Lis berättar om några nya skadegörare på Nordiska Trädgårdar, Inspirationsscenen 13.30, samt signerar sin nyutkomna bok Skydda din trädgård.
31 mars – Bella berättar om mästerliga trädgårdar på biblioteket i Borås. Fri entré.
1 april – Bella pratar mästerliga trädgårdar på biblioteket i Bollebygd. Fri entré.
5 april – Maj-Lis medverkar i TV4 Nyhetsmorgon och berättar om några kulturarvsväxter.
8 april – Bella talar om trädgårdsglädje på biblioteket i Alvesta. Fri entré.
Erbjudande!
Som medlem i Odlas vänner får du 25 % rabatt på entrén till Nordiska Trädgårdar som pågår på Stockholmsmässan i Älvsjö den 26–29 mars. Gäller för endagsbiljett vuxen och endast vid köp online. Använd koden ODLA25.
Henrik Sjöman är docent och landskapsingenjör vid SLU, vetenskaplig intendent vid Göteborgs Botaniska trädgård och synnerligen förtjust i barrträd. Foto: Bella Linde
Barrväxternas företräden
I det här avsnittet riktar vi in oss på barrväxter, och har bett landskapsingenjören Henrik Sjöman om en rejäl genomgång av barrens för- och nackdelar.
Här är hans argument för att satsa på barrväxter:
Barrväxter ...
... är tuffa och klarar att växa i besvärliga lägen. Dess egenskaper gör att de klarar sig i varma och torra lägen, låga tallar kan till exempel vara perfekta i slänter.
... skyddar mot vindar och är perfekta som rumsbyggare, inte minst klarar de sig fint i skuggan under befintliga krontak.
... kan bidra till mikroklimat, rätt placerade kan de bilda varma fickor där det går att odla växter som kanske inte är helt härdiga för området.
... är perfekta att använda som scenbyggare och kan utgöra en bakgrund för primadonnor som magnolia eller blommande körsbär, eller varför inte som fond till vackra höstfärger.
... avger spännande dofter och ljud. Som exempel visslar de i vinden på ett alldeles speciellt sätt.
... kan beskäras för att skapa genomsiktlighet och därmed ge utrymme för luft och ljus trots att de ofta uppfattas som mörka och murriga.
... gynnas av det varmare klimat som vi redan ser, med 3–4 veckors längre växtsäsong.
... har klimatreglerande egenskaper. I trafikerade miljöer kan de, som exempel, filtrera luft, ta upp partiklar och reglera stora vattenmängder så det inte blir översvämning.
... möter de nya behov som uppstår i ett förändrat klimat.
Sjömans barrfavoriter:
Dvärgbarrväxter, dvs små former av en storväxt art. I regel ympade plantor som får effektfulla former och sällan blir högre än 60 centimeter. Växer extremt långsamt, gödslas och vattnas med stor försiktighet.
Cypress skapar vindskydd med sina släpande grenar och barrverk som begränsar kalla vindar.
Tuja, i synnerhet, stor tuja, ger skugga och härlig doft under varma dagar då oljorna som finns i barren utsöndras.
Idegran klarar dunkla miljöer under större träd. Då träden har släppt bladen passar idegranen på att samla resurser för att växa.
Fråga Maj-Lis – avsnitt 33
Siv i Sollentuna har fläckar på skotten i hallonbuskaget. Vad är det som händer?
Vem har ätit på Gunlögs majs?
Varför skrynklar och fläckar sig bladen på Karins tomatplantor?
Vad har hänt med Irene Ljungbergs tomater?
Tack för nu! Vi är tillbaka den 3 april, då med fokus på pelargoner. Tipsa gärna vänner och bekanta om ODLA!s vänförening och glöm inte att mejla frågor med bilder till Maj-Lis på odla@odlapodden.se.
