September är lika med skördemånad så nu är det full fart i landets trädgårdar. Förvisso har vi olika förutsättningar, beroende på om vi bor i norr, söder eller mittemellan, men nog finns det en del att hämta både här och där.
I Maj-Lis trädgård är bönskörden fulländad, tack vare en räddningsaktion med förkultiverade plantor som balanserade bristen på värme i våras. Nakenfröpumpan ’Olga’ är det dock inte mycket bevänt med. Å andra sidan är potatisskörden fantastisk, hela årets behov är i hamn och gourmetsorterna ’Amandine’ och ’Gorumandine’ är klara favoriter! Ja, så blir det ljus och god äppelmos på ’Transparente blanche’ alltmedan de supersöta majskolvarna ’Vision’ har landat i frysen. Och så samlas det frö till sommarblommor som blåsalvia, scharlakanssalvia, blomstertobak ’Grandiflora’, eldblomma ’Rebel’, ageratum ’Dondo’, blomstermorot ’Dara’, och lejongapsranka.
Bella har dessvärre drabbats av ett segdraget ryggskott efter en diskbråcksoperation vilket medför att det är stört omöjligt att böja sig fram. Sålunda är det knepigt att klämma alla de kållarver som bestämt sig för att hemsöka grönkålen, varför det lutar åt att grönkålen måste snabbskördas, skakas fri från larver och sedan frysas. Rödbetorna är det dock inga fel på, särskilt älskvärd är sorten ’Forono’ som levererar långa cylinderformade betor. För att inte tala om squashen ’Latino’ F1 som inte bara är dekorativ med sina höga åsar utan också bjuder god smak och fint tuggmotstånd, ett underbart tillbehör när det skärs i filéliknande bitar och steks i olja, timjan och salt. Dessvärre, eller dessbättre om man så vill, är F1:or hybrider, framavlade för att producera plantor som är enhetliga i både utseende och smak. Det mindre bra är att den som vill ta frön av F1:or inte med säkerhet får plantor som är trogna föräldratypen. Mer om fröodling i podden!
I övrigt blev det fel i förra medlemsbrevet, det är nu och inte till våren som Maj-Lis visar sin trädgård i tidningen Lantliv. Håll utkik!
Ut och njut, hösten är underbar!
Maj-Lis & Bella
Visste du att ...
... äpplen och annan frukt inte alls behöver ligga och ruttna i onödan. Åtminstone inte om du antingen delar med dig eller erbjuder dig att hämta hos den som har mycket.
Här är några initiativ som gör att överskottet kommer till glädje och nytta:
• Äkta vara har en fruktförmedling där du kan hitta eller ge bort frukt.
• Många kommuner tar gladeligen emot frukt till förskolor, skolor och äldreboenden, Kolla om din kommun har någon strategi.
Källa: RST
SPECIALERBJUDANDE FÖR ODLAS VÄNNER
15 % rabatt på Operose arbetskläder, som är anpassade för kvinnliga former. Företaget har sin bas i Stallarholmen, utanför Mariefred i Södermanland och skapar så hållbart producerade kläder som möjligt.
Ange koden ODLARPODDEN25 vid beställning.
Erbjudandet gäller året ut, men ej redan rabatterade produkter.
Foto: Lena Granefelt
Smygkika i Bellas kommande bok!
Som medlem i ODLA!s vänner får du veta det först av alla: Bella arbetar för fullt med en ny bok med arbetsnamnet Kompost – vägen till en bättre jord. Håll utkik efter boken som kommer i mars!
Här får du en förhandstitt på det för årstiden högaktuella ämnet lövkompost.
Lövkompost
En lövkompost anläggs av naturliga skäl på hösten, av fallna höstlöv. Löven ger finfördelad, fukthållande mull med bra struktur och en härlig, nästan svampliknande doft. Vid sidan av att förbättra dina jordar kan lövkompost också användas vid frösådder.
Löv har lång nedbrytningstid, räkna med 18–24 månader. Inte minst har ek- och boklöv lång nedbrytningstid. Nedbrytningen kan dock skyndas på om löven fördelas i mindre bitar med gräsklippare innan de läggs på komposten. Ek- och boklöv är också rika på garvsyra, därför sägs det ibland att dess kompost sänker pH-värdet i jorden. Detta är snarast en myt, under nedbrytningen balanseras surhetsgraden till ett neutralt värde.
I huvudsak bryts löven ner av svampar, i låg temperatur. Skillnaden mellan den snabba nedbrytning som sker med hjälp av bakterier vid trädgårds- och hushållskompostering är markant. Därför är det fördelaktigt att kompostera löven enskilt, så att de inte tar över och försenar trädgårds- eller hushållskomposten.
Färdig lövkompost kan blandas direkt i jorden eller bara läggas på ytan som täckodling. Den ökade mullhalten ger jorden goda förutsättningar att hålla fukt och näring, som sedan pytsas ut utifrån växternas behov.
Plus: Ger mycket mull med fin och luftig struktur. Rikligt med svamphyfer.
Minus: Lågt näringsinnehåll. Tar lång tid.
Placering: Välj en plats i halvskugga, gärna i ett avskilt hörn där komposthög, kärl eller säckar med löv kan stå länge utan att vara i vägen eller vara estetiskt irriterande.
Kärl: Löv kan komposteras i en hög på marken, i kompostkärl med öppen botten eller i plastsäckar. Tre pallkragar staplade på varandra utgör en utmärkt behållare för lövkompost.
Anläggning: Samla ihop löv och lägg dem i en hög på marken, i en kompostbinge med markkontakt eller i plastsäckar. Finfördela gärna löven med gräsklipparen innan kompostering, då hamnar också kväverikt gräsklipp i blandningen vilket påskyndar processen. Tillsätt gärna lite stallgödsel eller en hink jord, mikrolivet kickar igång nedbrytningen. Genom att varva löven med lite fallfrukt lockas mask till komposten, vilket ökar takten på nedbrytningen. Trampa ner löven och fyll behållaren/säcken så mycket det går. Vattna mellan varven om löven är torra. Täck gärna komposten med brädor eller ett lock av markduk eller gamla mattor, ju mörkare desto bättre. Regn och snö måste kunna passera så det inte blir för torrt. Lägg på en tyngd så att löven pressas samman. Om du komposterar i säck: Stick några hål i botten så att luft och mikroliv tar sig in. Vattna. Knyt ihop säcken och ställ undan på en skuggig plats.
Skötsel: Lövkompost har ytterst modesta skötselbehov. Om du vill skynda på processen kan du vända komposten en gång i halvåret. Vänd över komposten till en ny hög och vattna om det är för torrt. Om du komposterar i pallkrage är det enkelt att lyfta av den översta kragen, ställa den intill den aktiva komposten och flytta över materialet. Då kan du allteftersom bygga upp ett nytt kärl med samma pallkragar. Komposterar du i säckar kan du bara låta dem stå tills processen är klar.
Skörd: Komposten är klar på 18–24 månader. Töm säckar där du vill använda komposten. Lyft av pallkrage eller fast kärl och skörda med hjälp av grep.
Användning: Jordförbättring. Täckodling. Frösådd.
Ja i lövkomposten
Alla slags höstlöv
Gräsklipp
Fallfrukt
Stallgödsel
Nej i lövkomposten
Alla övriga material
Snabba på nedbrytningsprocessen!
· Samla ihop löv i långa strängar på gräsmattan och kör över dem med gräsklipparen. När löven finfördelas får mikroorganismerna fler ytor att kolonisera vilket skyndar på nedbrytningen.
· Bok- och eklöv har lång nedbrytningstid. Om de blandas upp med både andra löv och gräsklipp ökar nedbrytningstakten.
· Nyfallna löv är fortfarande färska och näringsrika. Om de omgående läggs i komposten får nedbrytningen lite extra skjuts.
· Om komposteringen avtar i tempo kan lite stallgödsel kicka igång processen.
På turné
• Söndag 7 september visas två avsnitt från Maj-Lis och Tomas Lagerströms trädgård i TV4 Nyhetsmorgon. Missa inte det!
• Söndag 21 september medverkar Maj-Lis på Wiks skördemarknad. Wiks slott ligger vid Mälaren, två mil sydväst om Uppsala.
ODLA! PODDAVSNITT 30
Odla eget frö
I det här avsnittet träffar Bella trädgårdsmästare Jasmine Waara, även kallad Trädgårdstrollet. Jasmine, som också är ordförande i fröföreningen Sesam, är en synnerligen dedikerad fröodlare och berättar levande om hur och varför det är viktigt att vi lär oss odla egna frön, och i synnerhet frön till köksväxter av kulturarvsmodell.
Som ålderman för målla- & spenatskrået är Jasmine uppenbart intresserad av just målla och spenat men har också intresse och en herrans massa kunskap om andra grödor – och hur man odlar dess frön.
På egna bloggen Trädgårdstrollets trädgårdsblogg har hon samlat mängder av intressant information, inte minst ett fantastiskt bibliotek med sortguider där du får fördjupad kunskap om allt från aubergine, allåkerbär och roliga tomatsorter till trädgårdsmålla, blåärter och tidiga potatissorter. Dessutom finns en finfin checklista för dig som vill börja odla egna frön, liksom tips om hur du hittar lokala sorter som passar i just din landsända.
