Än är det inte dags att sammanfatta trädgårdssäsongen, men vi kan redan nu konstatera att det mesta blev lyckat. Trots den kalla och torra våren, snigelangreppen på småplantorna i juni, slagregnen i juli och sommarens bladlusinferno, ja ni fattar, så får vi ändå njuta av fruktbar och blommande trädgårdsfröjd.
Och nu då? Jo, Maj-Lis är i farten som vanligt. Denna getingsommar bjuder hon till exempel steklarna på gammal sylt från 2012. Med syltburkar utplacerade vid stuprännan utanför växthuset håller sig getingarna där och låter de praktfulla vindruvsklasarna inne i glasparadiset vara ifred. Dessutom är det ett ständigt arbete i trädgården när regnet lyser med sin frånvaro, vilket gör att träd, buskar och framför allt sommarblommor i kruka får vatten så fort de visar tecken på att vara törstiga. Dessutom finslipas den fjärde reviderade upplagan av växtskyddsboken Skydda din trädgård, där det dyker upp nya både skadegörare och latinska namn. Verket kommer ut lagom till Nordiska Trädgårdar på Stockholmsmässan i Älvsjö till våren. Ungefär samtidigt, alltså våren 2026, kommer ett storslaget reportage från Maj–Lis trädgård i tidningen Lantliv.
Hos Bella är det både bu och bä. Bä eftersom det blev en miss i planteringen av gurka i växthuset varvid en pollinerad och en partenokarp sort hamnade bredvid varandra med följd att gurkorna som inte ska pollineras smakar beskt. En sorglig händelse är också att den duktiga mammahönan, som värpt fram och skött om fyra små kycklingar, härom morgonen hamnade i klorna på en duvhök som tog sig en rejäl frukost. Vid sådana tillfällen spelar det ingen roll hur mycket man tänker att ”naturen har sin gång”, det är ändå förfärligt ledsamt.
Till glädjeämnena hör att grönsaksodlingen prunkar som en galning (mest galenskap står squashfrukterna för, det räcker med att vända ryggen till så har de svällt till lårtjocka stockar), att tidskriften Lantliv kom på besök för ett odlingsreportage som kommer till våren (japp, även här dök det upp ett reportageteam) och att trefackskomposten av hasselstörar, slanor och kvistar äntligen är byggd och påfylld enligt konstens alla regler.
Det är allt bra härligt det här! Trädgårdslivet.
Maj-Lis & Bella
Visste du att ...
... Kungliga Patriotiska Sällskapet årligen delar ut medalj till personer som har gjort betydande insatser för trädgård och biodling. I år utdelades medalj till superodlaren Sara Bäckmo, trädgårdsjournalisten Eva Robild och permakulturdesignern Philipp Weiss – som alla tre också är författare. En sammanfattande motivering är att medaljörerna med passion, kunskap och nytänkande gjort ovärderliga insatser för att sprida intresset för hållbart odlande och utveckla trädgårdskulturen i Sverige. Hurra!
Boktips!
Vad passar bättre i tomatskördetider än en receptbok med tomaten i centrum? I boken Tomat Tomat (Polaris), av matprofilen Julia Tuvesson, finns över 60 vegetariska recept på huvudrätter, soppor, sallader, mackor, såser och röror, där inte minst sommardelen med fokus på färska tomater är toppen just nu.
Fransk tomatpaj, bröllopslasagne, stekta gröna tomater ...
Det vattnas i munnen, inte minst tack vare snygga bilder och formgivning, och att det även finns ett kapitel om tomatens historia är en bonus. Boken kom för ett par år sedan men är alltid aktuell.
Rotfrukter – mättnad, näring och spännande smaker
Mycket mat, massvis med näring och lätta att lagra. Det är egenskaper som kännetecknar alla de rotfrukter som sedan urminnes tider har odlats i Sverige. I moderna tid har rotfrukterna dessutom fått smakstatus, vilket knappast är konstigt. Den som en gång har satt tänderna i några tunna skivor picklad kålrot glömmer inte stinget på tungan. För att inte tala om den milda smaken av spröda, nykokta betor serverade med blott en klick smör, palsternackans säregna örtighet eller rotsellerin som med sin sötkärva arom allt oftare ersätter kött på krogmenyer. Eller alla husmansvarianter som rotmos, rostade rotsaker, gratänger, råkost och syrade rotsaker – eller varför inte svarvade rotsaksnudlar svängda i en marinad av sesamolja, limesaft och koriander!
Nåväl. Rotsakerna tillhör inte alltid samma växtfamilj, det som sammanfattar dem är att roten sväller till en ätlig och smakrik knöl. Historiskt är rovan en av de tidiga rotfrukterna, redan på bronsåldern odlades den som basföda åt både människor och djur i såväl Europa som i delar av Asien.
Någon gång på 1500-talet dök kålroten upp på kartan, en korsning mellan kål och rova som kom att kallas för swede eftersom den förädlades och odlades flitigt i Sverige på 1700- och 1800-talen. Tack vare sin höga C-vitaminhalt kallas kålroten gärna för Nordens apelsin. Palsternacka, en förädling av vildpalsternacka som odlades i antikens Grekland, lär ha hamnat i Sverige under medeltiden. En annan goding är rödbetan, som spreds över Europa med romarna och som inte minst odlades för sin höga sockerhalt samt senare som djurfoder i lantbruket. Den matiga och starkt luktande rotsellerin dök upp i Sverige på 1700-talet.
Att odla rotsaker är enkelt, de flesta frösås i 8–10-gradig jord med hög mullhalt. Sedan vill de små knölarna vattnas, rensas och gallras, men behöver bara sparsamt med gödsel. Särskilt är kväverikt gödsel ett gissel eftersom det ger rotsakerna en otäck bismak, så var försiktig med näringslösningar som guld- och nässelvatten. I övrigt växer rotsakerna så det knakar, de ger mat att lagra över vintern och bidrar inte minst med smaker som överträffar mycket annat i odlingsväg.
’Gry’ är en högavkastande norsk sort som har god motståndskraft mot klumprotsjuka. Får grön nacke.
’Lomonde’ blir lagom stor och mycket jämn. Får violett nacke och gul undersida, köttet är gult och sött. Står emot klumprotsjuka och mjöldagg. Fin för färskkonsumtion, klarar också att lagras.
’Wilhelmsburger’ får en fin, slät och nästan klotrund rot med gul undersida och grön nacke. Köttet är saftigt och lent. Har god motståndskraft mot klumprotsjuka, och klarar borbrist. Bra för långvarig lagring.
Palsternacka, Pastinaca sativa
’White Gem’ är den mest odlade palsternackan. Den har meddellång rot med slätt, vitt skal och gott kött. God motståndskraft mot brunrost och skorv. Mycket lagringsduglig.
’Student’ är en gammal och säker sort med jämnt koniska rötter och god smak. Motståndskraftig mot skorv. Lagringsduglig.
’Halblange Weiss’ är en tidig sort med gräddgula, jämnt koniska rötter. Odlas främst för höst- och vinterskörd men är också fin som tidigare minipalsternacka. Tålig, kan övervintra.
Rotselleri, Apium graveolens
’Monarch’ är en frisk och tålig rotselleri med fina lagringsegenskaper. Den är högbyggd, rund och tung med ett vitt och fast kött med mild, nötaktig smak.
’Mars’ är en högbyggd rotselleri med vitt kött av god kvalitet. Växer fint i lerjord och ger en stor och lagringsduglig höstskörd.
’Printz’ är snabbväxande och ger små till medelstora plattrunda knölar. Köttet är vitt, välsmakande, krispigt och fast. Goda lagringsegenskaper.
Rödbeta, Beta vulgaris
’Boltardy’ är perfekt för tidig sådd, eftersom den inte går i stock. Betorna är runda och mörkröda, upp till 10 centimeter i diameter. Köttet är krispigt och sött. Lagras bra.
’Detroit 2’ är klotrund med tunt slätt skal och genomfärgat djuprött kött. Lågt nitratinnehåll. Passar för såväl tidig sådd och skörd som höstskörd och lagring. Odlas bra i norr.
’Forono’ är en perfekt lagringsbeta med söt och mild smak. Dess cylinderform gör den lätt att skiva, eller bara trycka ner som den är i burk. Vill inte sås för tidigt, den går i blom om den utsätts för vårfrost.
Rotfrukter i norr
Rotsaker kan odlas även i norr, dock blir de inte lika stora som söderöver. Här är några tåliga sorter för nordlig odling:
Stuka i marken. En primitiv jordkällare för rotfrukter gör du så här:
Välj en väldränerad och skyddad plats. Gräv ur 20–30 centimeter jord. Lägg ett lager sand i gropen och placera ett lager halm ovanpå. Stapla dina skördade rotfrukter i en hög på halmbädden. Täck högen med halm och sedan ett lager jord. Skapa ventilation genom att låta halmkärvar sticka upp i stukans nederkant och genom taket. När du ska använda det som lagras tar du ut det från stukans ena sida. Återställ täckningen väl. Öppna inte stukan för ofta, varje gång det kommer in kall luft försämras klimatet.
Lagring i stuka funkar inte i temperaturer under tjugo grader, då fryser skörden. Ungefär norr om Gävle blir det för kallt.
Tunna i jorden. Att gräva ner en tunna i jorden är ett enkelt sätt att förvara rotsaker. Med ett isolerat lock blir det frostfritt i tunnan.
Låda på uteplatsen. I en isolerad låda på en skyddad uteplats kan rotsakerna klara sig bra, åtminstone under hösten.
Till sist …
… torkade rotsaker är perfekta soppgrönsaker. Skiva, torka och blanda till en mix att använda till vintern när det är dags att koka soppa.
SPECIALERBJUDANDE FÖR VÅRA MEDLEMMAR
15 % rabatt på Operose arbetskläder, som är anpassade för kvinnliga former. Företaget har sin bas i Stallarholmen, utanför Mariefred i Södermanland och skapar så hållbart producerade kläder som möjligt.
Ange koden ODLARPODDEN25 vid beställning.
Erbjudandet gäller året ut, men ej redan rabatterade produkter.
ODLA! PODDAVSNITT 29
Alnarps slott utanför Malmö.
Perennerna i POM – med hälsningar från förr
I det här avsnittet befinner sig Bella på SLU i Alnarp där Linnea Oskarsson är genbankskurator med ansvar för perennerna i Nationella genbanken. På ett stort fält, en bit från det pampiga slottet som utgör centrum för utbildning och forskning inom landskapsarkitektur, trädgård och växtproduktion, har Linnea uppsikt över trettio stycken, tjugofem meter långa, upphöjda bäddar med utvalda perennsorter.
Linnea Oskarsson, genbankskurator.
Så här ligger det till:
• Perennerna som odlas i Nationella genbanken samlades in under perennuppropet inom Pom, Programmet för odlad mångfald, som i år firar 25-årsjubileum. Syftet är att bevara våra kulturväxter för framtiden, och Pom och Nationella genbanken är ett sätt att förverkliga FN:s konvention om biologisk mångfald.
• Kriterierna för insamlingen i det som kom att kallas perennuppropet, var att växterna skulle kunna spåras till före andra världskrigets slut, 1945.
• Mellan 2003 och 2011 inkom tips om 7 500 äldre perenner som alla hade en särskild historia. I huvudsak kom tipsen från kvinnor, som berättade om allt från barndomsminnen och blommor som bundits in i brudbuketten till plantor som flyttats med till nya bostäder, som varit gåvor till ett nyfött barn eller som planterats på gravar.
• Efter insamlandet valdes 1100 sorter av allt från pioner, irisar och aurikler till riddarsporrar och höstflox ut för provodling, vilken pågick till 2015. Av dessa valdes sedan 480 perenner som gått vidare till Nationella genbanken, där de bevaras för framtiden.
• Av perennerna i genbanken finns idag 26 sorter i handeln, under det av SLU registrerade varumärket Grönt kulturarv. Några av dem är trädgårdsaurikeln ’Krusenstiernska’ från Kalmar, fjädernejlikan ’Frösön’ från Jämtland, Höstfloxen ’Morfar Albert’ från Stockholm och praktnävan ’Sörmjöle’ som är insamlad i Västerbotten.
Fråga Maj-Lis – poddavsnitt 29
I det här avsnittet svarar Maj-Lis på frågor om vad som har drabbat Ylvas svarta vinbär, varför Carinas vitlöksblast har fått skador och hur det kommer sig att sommarastern inte betett sig som vanligt den här säsongen.
Vad sjutton har hänt Ylvas svarta vinbär?
Varför ser Carinas vitlöksblast ut så här?
Outvecklad sommaraster med knöliga blad, vad är det som händer denna sommar? Karin Andersson och medlemmarna i Facebookgruppen Odla snittblommor undrar.
Det var allt för idag. Den 5 september är vi tillbaka med både ny podd och nytt medlemsbrev.
Tipsa gärna alla du känner om ODLA:s vänner så blir vi förstås själaglada, eftersom det bidrar till att vi kan fortsätta med Odlapodden.
