Augusti ... Skördemånad med fullmatade trädgårdsland, egna snittblombuketter, dignande bärbuskar och fruktträd som snart bjuder till plock. Dessutom kraftiga regn i delar av landet, några i häftigaste laget medan andra skänker just de välgörande droppar som krävs för att våra trädgårdar ska trivas.
I Maj-Lis trädgård är tempot på topp, allting växer så det knakar och skördar bärs in i köket för förädling. Hallon kokas till sylt, krusbär körs i råsaftcentrifugen och läggs i iskubspåsar i frysen, perfekta som vitaminrika shots framåt vintern, medan tomaterna blir till marmelader och soppor med nyskördade örter. I övrigt är det daglig trädgårdsskötsel som gäller, inte minst står bevattning i växthusen högt på listan. Regnvatten och vatten från en av två egna brunnar samlas i en jättedamm om 100 kubikmeter, där vattnet håller omkring 17 grader vilket är utmärkt för plantorna som slipper få en kylslagen chock när de vattnas. Men det är också en dygd att vara sparsam med vatten, inget pumpas upp i onödan och finns det vatten över i ett växthus flyttas det över till nästa för att komma till nytta där.
Bella gläds åt att bladkålen har klarat sig från kålfjärilsattacker, att Blauhildebönorna slingrar sig frodigt uppför det trebenta hasselstörtornet och att squashen ’Latino’ närmast sprutar ur sig sina välsmakande frukter med kraftiga åsar. Att dahliorna äntligen börjat blomma känns som en gåva, liksom att det nyss skördade kryddlandet bjussar på ny tillväxt av såväl timjan och oregano som mynta (i och för sig ingen överraskning, myntan kan som bekant bete sig som en galning). Lite smolk i glädjebägaren är att den i höstas omflyttade stäppsalvian ser närmast förtvinad ut, samt att mördarsniglarna invaderar sallatslandet å det grövsta. Några kärror nytt flis i trädgårdsgångarna ska förhoppningsvis få dem att fly fältet, fliset sägs killa och klibba fast under magarna på marodörerna. Nu är det också dags att ägna sig åt bärbuskarna, inte minst de fullmogna krusbären som smakar som godis.
Ha en fin sensommarmånad!
Maj-Lis & Bella
Visste du att ...
... intresset för att jobba inom den gröna näringen ökar? Det visar antagningsstatistik från Universitets- och högskolerådet som noterar att antalet antagna till programmen för landskapsarkitekter, trädgårdsingenjörer och landskapsingenjörer i Alnarp och Uppsala har ökat. Det finns fortfarande möjlighet att ansöka inför hösten, för flera program är sen anmälan öppen fram till kursstart.
Vill du anlägga en äng? I så fall är augusti och september perfekta månader att börja. Att anlägga en äng kräver dock både förberedelser och tålamod. Det kan ta flera år från planering till en rikt blommande ängsmark. Men när du väl plockar din första ängsbukett är det värt både möda och väntan. Så här får du ett eget ängsparadis:
Plats. Ängsväxter vill ha mycket sol och god dränering. Välj ut den soligaste plats du kan hitta.
Jord. Ängsväxter kräver mager jord. I näringsrik jord tar andra växter över och kväver ängsplantorna. Studera befintlig växtlighet för att se hur näringsrik marken är. Högt och kraftigt gräs liksom nässlor och hundkäx är tecken på näringsrik jord. Det finns flera sätt att magra ut jorden:
Odla en näringsslukande gröda, som potatis, under en sommar. När potatisen är skördad är jorden både mager och luckrad av potatisväxtens rötter.
Gräv bort matjordslagret och anlägg ängen på den magra alven som finns under matjordsskiktet.
Tillför ett 20 centimeter tjockt lager mager jord att så i.
Ogräs. Ta bort tistlar, kvickrot, nässlor, kirskål och andra rotogräs. De har starkare växtkraft än ängsplantorna och tar snabbt över. Om du har problem med dessa rotogräs: Låt jorden ligga öppen och ogräsfri under en säsong, och så dina ängsfrön nästa säsong. Du kan också svälta ut ogräsen genom att täcka ytan med svart plast under ett par år.
Äng i gräsmattan? Etablerat gräs konkurrerar ut små örtplantor. Om du vill skapa en äng i befintlig gräsmatta behöver gräset avlägsnas. Skär bort grässvålen för att få fram öppen jord.
Växter. En naturäng består av både gräs och blommande växter. Gräsen, som svingel, vårbrodd, darrgräs, kruståtel och ängsgröe, är svagväxande och konkurrerar inte ut de blommande växterna. Blommorna består i huvudsak av örtväxter som blommar först på andra året. Därför är första året efter anläggning ofta en besvikelse. Knepet för att få förstaårsblomning är att även så in ettåriga arter som vallmo och blåklint. De försvinner när perennerna dyker upp med sin återkommande blomning.
Sådd. Bästa tid för sådd är augusti–september men det fungerar även tidigt på våren. Ta bort synliga stenar och rötter. Luckra och jämna till jorden med en kratta. Det går åt cirka tre gram ängsfrö per kvadratmeter. Blanda fröna med sågspån, sand eller vetekli så får du en jämn sådd som syns. Strö ut fröblandningen jämnt över jordytan. Mylla ner fröna ytligt i jorden. Vattna.
Så sköter du ängen
• Första året är ängsblomningen sparsam, bara de ettåriga växterna blommar. Dessutom uppträder ettåriga ogräs från jordens fröreserv. Klipp av fröogräsen på tio centimeters höjd innan fröet har mognat. Besvärliga ogräs rensas bort för hand.
• Andra året börjar de fleråriga ängsväxterna blomma. Låt dem avlösa varandra i blomning hela sommaren. Klipp gärna gångar i ängen. Gångarna ger kontrast och dynamik, och utgör inte minst roliga labyrinter att springa i.
• Slå ängsväxterna i augusti. Använd lie, slåtterbalk eller trimmer med klinga, växterna ska skäras av. Använd inte trimmer med nylonsnöre, snöret sliter sönder örterna som då riskerar att torka bort. Slå på ett par centimeters höjd. En mindre äng kan klippas med gräsklippare på hög klipphöjd.
• Låt klippet ligga kvar ett par dagar för att fröa av sig. Därefter måste det avlägsnas för att inte kväva växterna och gödsla jorden.
• Gödsla aldrig jorden! Gödsel gynnar gräs och kraftiga ogräs som tar över så fort de får en chans. Ängsväxter måste ha mager jord.
Rädda en befintlig äng
Mångfalden i en äng som är på fallrepet kan räddas med hjälp av färdiga ängsplantor, exempelvis gullviva, prästkrage, liten och stor blåklocka, gulmåra, åkervädd, ängsvädd, käringtand, rödblära och äkta johannesört. Räkna med nio plantor per kvadratmeter, tre av vardera art, och plantera varje grupp med någon decimeter mellan plantorna.
Pratensis är ett litet småländskt familjeföretag som odlar och säljer svenska ängsfröblandningar och plantor. Företaget grundades av biologerna Inger och Mats Runeson men drivs idag av Cloé Lucas, en från Frankrike inflyttad agronom som inte bara hittade kärleken David utan också ett fröföretag i Sverige. Fröerna odlas på både hemgården Opparyd Gunnarås i Grimslöv och hos kontraktsodlare över hela Sverige. Sammantaget odlas cirka 100 olika arter av ängsväxter, dessutom vildinsamlas frön till ytterligare några arter. Att kontraktsodlarna är spridda över landet gör att Pratensis kan erbjuda regionalt frömaterial. Med tolv olika blandningar, för allt från normalfuktig jord eller kalkfattig morän till äng i fjällmiljö eller på en torr strandäng vid havet, finns möjlighet för alla att hitta plantor och frön.
En magisk resa genom 11 unika trädgårdar i Lerum. Så heter boken som presenterar de elva unika trädgårdar, eller fickparker, som finns längs Säveåns slingrande vatten i Lerum. Trädgårdarna, skapade av svenska trädgårdsprofiler som Gunnel Carlsson, Hannu Sarenström och Peter Korn, sköts med hjälp av lokala volontärer och har sannerligen satt kommunen på trädgårdskartan. Egentligen borde alla ta sig till Lerum och uppleva trädgårdsglädjen på plats, men annars finns alltså boken, med text av Erika Wallin, som följer arbetet från de första spadtagen till ett nu tioårigt blomstrande projekt.
Den 23 augusti håller Bella utomhusföredrag om No Dig-odling i Sofieros slottsträdgård i Helsingborg. Start klockan 12.00.
ODLA! PODDAVSNITT 28
Växters fascinerande historia
I det här avsnittet träffar Bella hortonom Helena Jauhiainen på Splendor Plant, Nordens största partiplantskola. Helena berättar om växtjägare, om varifrån våra växter härstammar och inte minst om spännande insamlingsresor, från 1600-talets herbariesamlande och 1800-talsexpeditioner i Japan och Kina till en svenskbesatt 1970-talsfärd i Korea. Dessutom en fransk syren och ett antal växter som frambringats i dagens moderna förädlingsarbete.
Några tongivande personer som nämns i intervjun:
Victor Lemoine (1823–1911). Betydande fransk växtförädlare som bland annat skapade många av dagens syrensorter.
Sir Harry Veitch (1840–1924). Brittisk trädgårdsmästare och chef för plantskolan James Veitch & Sons. Adlad för sina insatser inom trädgårdsodling.
Ernest Henry Wilson (1876–1930). Brittisk växtsamlare och upptäcktsresande som introducerade omkring 2 000 asiatiska växtarter i Europa, bland annat näsduksträdet.
Augustine Henry (1857–1930). Brittiskfödd irländsk tulltjänsteman, botaniker och sinolog som skickade över 15 000 herbarieväxter och frön samt 500 växtprover till Kew Gardens i Storbritannien.
Tor Nitzelius (1914–1999). Svensk dendrolog, trädgårdsintendent och fackboksförfattare som introducerade många vedartade växter i Sverige, bland annat ullungrönn, Sorbus ulleungensis. Nitzelius skapade också den så kallade Japandalen i Göteborgs botaniska trädgård.
Tomas Lagerström (f 1947). Svensk landskapsarkitekt, växtexpert och växtutvecklare som bidragit till Sveriges breda sortiment av buskar och träd. En drivande kraft bakom E-plantsystemet, med utvalda växter för svenskt klimat. Tilldelades Kungliga Patriotiska Sällskapets trädgårdsmedalj 2024.
Michael Dirr (f 1944). Amerikansk dendrolog och professor i trädgårdsodling. Deltagit i förädlingen av hortensiaserien Endless Summer.
Växter som framhålls i reportaget:
Näsduksträd, Davidia involucrata. Lövfällande träd som i Sverige blir cirka 10 meter högt. Får grenverk med konisk form samt hjärtformade blad med utdragen spets. Blommar i maj–juni med anspråkslösa blommor omgivna av respektive två spektakulära högblad som vajar likt näsdukar i vinden.
Ullungrönn, Sorbus ulleungensis ’Dodong’. Pampig rönn med rundad krona och glest men grovt grenverk. Blommar med stora flata blommor, följda av orangeröda droppformade bär i klasar. Har stora blanka gröna rönnblad som får vackert gula till lysande orangeröda höstfärger. Blir 8–10 meter hög.
Ullungrönn, Sorbus ulleungensis LEGEND ('Erik') E. Vacker rönn med rundad krona och glest men grovt grenverk. Blommar med stora flata blommor och bildar orangeröda bär i stora klasar. Har exotiska, stora och blanka gröna rönnblad som får vackert gula till orangeröda höstfärger. Blir 8–10 meter hög. Bättre kronbyggnad än ’Dodong’.
Kamtjatkabjörk, Betula ermanii KLENOD E. Björk med vacker bark som övergår från det unga trädets ljusbruna färg till gräddvit-rosa toner. Kort huvudstam som förgrenar sig fint. Härdig och elegant med höga prydnadsvärden i bladverk och näver. Blir 10–12 meter hög. Förädlad av ovanstående Tomas Lagerström.
Hortensia, Hydrangea macrophylla, Endless Summer-serien med sortnamnen ’Bloom Star’, ’Pop Star’, Twist-N-Shout’, ’The Bride’ och ’The Original’. En serie hortensia som blommar på både års- och fjolårsskotten med blomning från juli till september. Buskigt växtsätt, blir 130–150 centimeter hög.
Vidjehortensia, Hydrangea arborescens 'Flower Wow'. Rikblommande vidjehortensia med kompakt, stadigt och upprätt växtsätt. Blommar med stora vitgula blommor från juli och in i september. Blir drygt 1 meter hög och bred.
Syren, Syringa vulgaris 'Mme Lemoine'. Syren som i maj-juni översållas av ljust krämgula och sedan rent vita blommor. Blir en buske eller litet, frodigt flerstammigt träd, upp till 3 meter hög. Förädlad hos franska plantskolan Lemoine som bland annat också presenterade väldoftande ’President Grévy’, 'Michel Buchner' och 'Katherine Havemeyer'
Bourbonros, Rosa (Bourbon-Gruppen) ‘Farmor Selma’. Stor buskig ros som blommar rikligt från midsommar till andra hälften av juli med stora, skålformade och tätt fyllda blommor i varmrosa till ljust rödviolett. Kan bli 1,5–2 meter hög. Grönt kulturarv. Ursprung Halland.
Fråga Maj-Lis - poddavsnitt 28
Den här gången svarar Maj-Lis på frågor om vad Yvonne ska göra för att eliminera sorkattacker i trädgården, om huruvida bokashi utgör en bra grogrund för våtarv samt vad som har hänt med Agnetas äpplen.
Hur ska Yvonne bli kvitt sorken?
Vad i hela världen har hänt med Agnetas äpplen?
Det var allt för den här gången. Vi är tillbaka den 22 augusti med både podd och medlemsbrev. Fortsätt att mejla frågor till Maj-Lis på odla@odlapodden.se. Glöm inte bilder. Och tipsa gärna vänner och bekanta om att ODLA!s vänförening finns.
