Vilken sommar det blev till slut. Landet har svepts in i värmebölja, lyckligtvis kompletterad med en och annan regnskur, och många av de trädgårdar som levt lite på halvfart har äntligen kommit igång ordentligt.
Hos Maj-Lis är det full fart som vanligt. I köket är favoritsylten av hälften syrliga krusbär och hälften söta jordgubbar kokt och lagd till förvaring, medan basilikan ’Genovese’ har blivit pinjenötmättad pesto. I övrigt är det vattning som gäller, inte minst i den enorma mängden krukor där vissa torkar snabbare än andra. Dessutom är glädjen stor över att granatäpplet, planterat som fröplanta för nära 20 år sedan, för första gången har rikligt med blomknoppar medan bananpassifloran bjuder på flera blommor.
I Bellas trädgård är lyckan total! Från en känsla av att ingenting tar sig är det nu skördefest i kökslanden. Vitlöken ser stor och fin ut, med stjälkar vars mjukhet visar att det är dags att skörda, mangolden häver sig upp med maffiga blad och grönkålen står frisk och fin i en rugge blommande Linnétagetes. I växthuset börjar tomaterna rodna medan gurkplantorna bjuder på nya frukter varje dag. Inne i stallet står ett antal byttor med nysådd sallat, fröna gror perfekt i svalkan, och flyttas sedan till växthuset för vidare tillväxt innan utplantering pö om pö. Till och med den eländiga praktrabatten, där hönsen tidigare i sommar smet in och hade ”skuffa-sig-i-jord-party” ser hygglig ut tack vare en grupp dahlior som just börjat blomma.
Det är bara att njuta, alltså.
Maj-Lis & Bella
Visste du att ...
... Kålrotsakademien firar tioårsjubileum i år? Akademien är ett forum för forskning, utveckling och entreprenörskap kring svenska kulturväxter och matkultur. Att just kålroten är akademiens kännetecken beror på att den är den internationellt mest kända kulturväxten med biologiskt ursprung i Sverige.
Nattliga pollinatörer som nattfjärilar och fladdermöss gör lika stor nytta som sina dagaktiva gelikar! Det konstaterar två forskare vid Lunds universitet, Liam Kendall och Charlie Nicholson, som efter att ha analyserat 135 studier från hela världen slår fast att växtarter oftast klarar sig bra oavsett vilken tid på dygnet de pollineras.
Med det hot den biologiska mångfalden lever under är det därför nödvändigt att även ta hänsyn även till nattliga pollinatörer i odlings- och naturvårdssammanhang. Som exempel är det viktigt att undvika ljusföroreningar, alltså belysning som stör den naturliga miljön, liksom att se över nattlig besprutning med bekämpningsmedel. Det senare görs för att skydda dagaktiva pollinatörer men skadar istället nattpollinatörerna.
Behöver du styra upp din trädgård? I så fall kan Linnéa Dicksons En trädgårdsmästares handbok – från skiss till sekatör (Polaris) vara en god början. Oavsett om du drömmer om en medelhavsträdgård med tjusiga olivträd, en köksodling för självhushållning eller en prydnadsträdgård med många rum fungerar boken som en direkt trädgårdskonsultation. Linnéa Dickson är trädgårdsmästare och trädgårdsdesigner, känd som programledare för SVT:s Drömträdgården men framför allt för sina enastående insatser som chef för Slottsträdgården i Malmö, och föregriper på ett pedagogiskt vis de många frågor som uppstår när en trädgård ska anpassas till sin brukares behov och förutsättningar.
Foto: Blomsterfrämjandet/Anna Skoog
Växtguide:
Tagetes – från tantblomma till trendväxt
Säg ordet tagetes och folk brister ut i okvädningsord: Tantblomma, 1970-talsvibbar, fulgul snålväxt … Men efter många år i skuggan vinner tagetes mark igen – eftersom den har så många förtjänster.
Som exempel är tagetes ovanligt frisk och pålitlig, och blommar generöst från tidigt i juni och fram till frosten. Därtill kan den bidra till god jordhälsa. I rötterna finns ett ämne som motar bort eller till och med tar död på rotsårnematoder, en skadlig rundmask, som orsakar jordtrötthet. Dessvärre är sniglar oerhört förtjusta i tagetes och flockas kring växten som flugor kring en sockerbit. Men istället för att förtvivla går det att använda tagetes som betesväxt. När sniglarna flockas kring ett tagetesbestånd är det enkelt att hitta och avliva marodörerna.
Tagetes kommer ursprungligen från Sydamerika, där det finns över tjugo arter. I Sverige odlas i huvudsak tre varianter: Den kraftiga stor tagetes, Tagetes erecta, den mindre och lågväxande sammetstagetesen, Tagetes patula, och den lilla kryddtagetesen, Tagetes tenuifolia som har dilliknande blad och små ätbara blommor. Ibland hittar man också en högväxande mexikansk tagetes, Tagetes minuta, i fröhandeln, vars blad används som krydda.
Tagetes är alltså en bra funktionsväxt, men tack vare en väldig massa sorter har den också ett stort prydnadsvärde. Numera finns inte bara de gula och orange 1970-talsbollarna att tillgå, idag hittar du allt från dubbla, fyllda och enkla sorter till pionliknande och anemonblommande tagetes. Därtill har sorterna olika höjder och växtsätt, samt allt från stora till pyttesmå blommor liksom färger från gräddvitt och klargult till tegelrött, vinrött och mahogny.
Så nej, tagetes är sannerligen ingen tråkväxt. Snarare är hon en starkt lysande och dessutom trendig dam som ger sommaren ett extra skimmer.
Tagetes ...
... är en annuell, alltså en ettårig växt.
... vill stå i soligt till halvskuggigt läge, i näringsrik och mullrik jord.
... vill ha jämn och regelbunden bevattning, men vill absolut inte ha det för blött.
... vill gödslas regelbundet med en kvävefattig växtnäring. För mycket kväve stimulerar tillväxt men hämmar blomning.
... blommar kontinuerligt om allt överblommat klipps bort.
... är generös med frön framåt hösten. Ta egna frön och spara till våren. Förkultivera i mars–april så har du fina knubbiga plantor att sätta ut i början av juni.
Tagetes – användbar till mycket:
• Massverkan. Med många och olika sorter på en och samma plats skapar du ett effektfullt hav av tagetes i flera höjder, former och nyanser.
• Mat. Kryddtagetes har en frisk smak och doft av citron och kan användas som krydda. Såväl blad och stjälkar som blommor kan användas.
• Snittblomma. Plocka in tagetes i buketter. Tillsammans med några kvistar mynta blir den en snygg och väldoftande kaffebordsbukett.
• Jordhälsa. Rötterna utsöndrar ämnet alfa-terthienyl som skys av rotsårsnematoder, en av visserligen flera faktorer, som orsakar jordtrötthet.
• Snigelfälla. Sniglar, inte minst mördarsniglar. dras till tagetes. Det gör det lätt att hitta och avliva en mängd marodörer på en och samma gång.
ODLA! PODDAVSNITT 27
Biodynamisk odling
Du känner säkert igen henne från TV och succéprogram som Landet brunsås, Historieätarna och senast knasroliga reseserien Noll stjärnor. Men idag är Lotta Lundgren framför allt odlare!
Efter en utbildning på lärosätet Skillebyholm i Järna kan Lotta titulera sig biodynamisk trädgårdsmästare. Numera odlar hon frenetiskt hemma på tomten på Mörkö och pratar odling i egna podden Jordkommissionen. I veckans avsnitt av Odla! med Maj-Lis & Bella låter sig Lotta Lundgren intervjuas om biodynamisk odling, hur hon undviker skördestress och varför det inte finns något roligare än att hålla på med trädgård.
Biodynamisk odling – tankegångarna
• De biodynamiska odlingsprinciperna bygger på en seminarieserie om jordbruk som antroposofins grundare, den österrikiske filosofen, naturvetenskaparen och Goetheforskaren Rudolf Steiner, höll i nuvarande Polen 1924.
• I korthet är biodynamisk odling en förlängd form av ekologisk odling, alltså utan kemiska bekämpningsmedel och konstgödsel men med genomtänkta växtföljder, täckgrödor och samodling.
• Den biodynamiska odlingen är kompletterad med en utökad världsbild, där kosmiska krafter har betydelse. Som exempel beskrivs hur himlakropparna jorden och solen i samverkan är grunden för all växtlighet, vilket gör att växter i princip sysslar med att förbinda himmel och jord. Annat är att månen kan påverka odlingen med sina olika rytmer.
• Inom biodynamisk odling används preparat tillverkade av kogödsel, kisel och olika läkeväxter. Vissa av dessa ämnen paketeras i organ från djur och ligger nedgrävda i jorden under en viss del av året. Efter en bestämd tid grävs de upp och tillreds enligt ett närmast rituellt mönster.
• Komposten är central inom den biodynamiska odlingen. Preparerad med de biodynamiska tillsatserna ger den näringsrik mull som stärker växterna i sin utveckling, samtidigt som jorden och dess produktionsförmåga utvecklas.
Foto: Lotta Lundgren
Lottas tomatfavoriter
• 'Canestrino de Luca'. En tät och söt pastatomat som är fantastisk i såser.
• 'Taiga'. En stor, hjärtformad bifftomat i rosa och grönt med gult skal. Anspråkslös till det yttre men oöverträffad i smak.
Exklusiv rundvandring!
Som medlem i Odla!s vänförening får du en exklusiv rundvandring i Lotta Lundgrens trädgård.
I ODLA!s tjugosjunde avsnitt svarar Maj-Lis på frågor om buckliga blad på ett päronträd, om vad det är för fel på Annika Winsnes vitsippor och hur Johanna Björklund och Anders Grahn ska hantera sina vissnande viburnumplantor, både boll- och skogsolvon. Dessutom ger Maj-Lis förslag på ersättningsväxter till olvon, som dvärgsyrenerna Syringa 'Palibin', ’Tinkerbelle’ och ’Bloomerang Pink Perfume’.
Varför blir päronträdets blad så här bubbliga?
Vad är det som har angripit Annikas vitsippor?
Vad har hänt med Anders Grahns olvon?
Det var allt från oss för den här gången. Fredagen den 8 augusti kommer ett nytt medlemsbrev och då finns även poddavsnitt 28 ute i etern.
Tipsa gärna trädgårdsfantaster i bekantskapskretsen om vänföreningen, vi vill ha fler medlemmar! Och mejla frågor till Maj-Lis på odla@odlapodden.se
. Glöm inte bilder!
Tack för den här gången!
Maj-Lis & Bella
Don't miss what's next. Subscribe to ODLA!s medlemsbrev:
