Vi påtar vidare i våra trädgårdar och är glada över att juli tycks bjuda på både värme och regn – såvida det inte blir för mycket av det goda.
På grund av just regnet har Maj-Lis inte kunnat göra så mycket i trädgården de senaste dagarna, men skyndar till och ger de regntunga växterna stöd så gott det går. Dessutom rensas ogräs, som det dessbättre inte finns så mycket av eftersom rabatterna täckodlas med gräsklipp. När solen kikar fram blir det en eller annan kaffestund på den nyanlagda fikaplatsen mitt i härliga trädgården.
Bella känner sig en smula förtvivlad. Först var det den kalla och torra våren, nu handlar det om hällregn och sniglar. Resultatet? Icke klättrande bönor, massakrerade squashplantor, förtvinade dilltuvor ... Å andra sidan kompenserar Linnétagetesen för bristen på grönsaker med magnifik fägring, vid ladugårdsväggen är såpnejlikan på gång att slå ut och dofta och i växthuset börjar de första tomaterna rodna. Dessutom brukar allt ordna upp sig, och framåt augusti prunkar det förhoppningsvis som vanligt i odlingsbäddarna.
Ha en fin högsommar!
Maj-Lis & Bella
Visste du att ...
... Riksförbundet Svensk Trädgård regelbundet ger ut matnyttiga faktablad om allt från kompostering, marktäckning och skadegörare till trädgårdsplanering, rosodling och växter för hårt klimat? I det senaste, med rubriken Beskärning av gamla äppelträd, går trädgårdsmästare Frida Tollerz pedagogiskt igenom äppelträdets livscykel liksom hur ett gammalt träd kan renoveras för att få ett långt liv samt ge god skörd och inte bli en säkerhetsrisk.
Gå in på svensktradgard.se, klicka på Trädgårdsråd och sedan Faktablad så hittar du både detta faktablad och fler källor till kunskap. Självklart är det fint om du också blir medlem i RST, en ideell organisation med syfte att främja fritidsodlingen och verka för spridning av trädgårdskulturen, som i skrivande stund har över 30 000 medlemmar och 140 lokalföreningar i landet. Som medlem får du tidningen Hemträdgården i brevlådan, fri trädgårdsrådgivning, aktiviteter i din lokala trädgårdsförening och fina medlemsrabatter.
Maj-Lis tipsar!
Eltandborste som humla
Har du varit med om att tomaterna blommar för fullt i växthuset, men att det ändå knappt blir några frukter? Problemet är att det kommer in för få humlor, blomflugor och andra pollinerare i växthuset vilket gör att pollineringen, liksom den stora tomatskörden, uteblir. Men med hjälp av en eltandborste kan du lösa problemet!
Gå bara med den vibrerande borsten från blomma till blomma några gånger i veckan så löser resten sig själv. Resultatet blir tomater fullmatade med frön samt fint och saftigt fruktkött. Förvisso blir tomaterna korspollinerade när du använder eltandborste, vilket är fallet även när pollinerarna gör jobbet. Men såvida du inte ska ta frön av dina tomater är det ingen fara, det är fröna som inte blir sortäkta. För att få sortäkta frön behöver du antingen odla enbart en sort i växthuset eller isolera blomman innan den slagit ut.
’Maxi Starburst Pink’
Victoriadahlia 2025
Sommardahlian ‘Maxi Starburst Pink’ är inte vilket dahlia som helst! Inte nog med att den är tjusig, med ett flikigt och friskt grönt bladverk som fond mot en anemonformad rosa blomma med rörformade diskkblommor i mörkare rosa, den är också vald till årets Victoriadahlia. Bakom utnämningen står Blomsterfrämjandet, som verkar för att främja svenskodlade krukväxter, lökväxter, utplanteringsväxter och tulpaner.
Årets Victoriadahlia blir 35 centimeter hög, blommorna har en diameter på åtta centimeter och för varje sålt exemplar går två kronor till kronprinsessan Victorias fond för meningsfull fritid för barn och unga med funktionshinder och/eller kroniska sjukdomar.
Sommardahlia är odlad från stickling och inte uppdriven från knöl. Den är ettårig, trivs i soligt läge i vanlig planteringsjord och blommar till första frosten. Dess mindre omfång gör att den trivs ypperligt i kruka, men den kan också planteras i rabatter. Tillför blomsternäring under hela säsongen och klipp av vissna blommor allt eftersom, då stimuleras ny knoppsättning. Vattna regelbundet.
Boktips:
Snittblomodling i vacker bokform
Förvisso utkom den förra året, dessutom är det lite sent att dra igång en snittblomodling i år. Men det hindrar inte att Från frö till flora – odla snittblommor i din trädgård (LB förlag) är en ljuvlig bok att hämta inspiration och kunskap ifrån.
Här finns goda snittblomsodlar-råd med allt från planering, sådd, skötsel och skörd till vilka blommor som passar ihop i en bukett. Dessutom handfasta tips på inspirerande arrangemang. Bakom boken står trädgårdsmästaren Paulina Alesand, floristen Sofia Wikander och fotografen Malin Mörner, vilka under namnet Blomsterodlarna också håller digitala slow-flower-kurser.
Att bokens omslagsbild är som ett konstverk i sig gör den närmast till ett måste på soffbordet – året om.
Rosenträdgård – enkelt och elegant
Ljuvliga dofter och en fröjd för ögat. En rosenträdgård är både tacksam och vacker, och tål dessutom torka bra. Men även om rosor har hyfsat sparsamma skötselkrav gäller det att göra medvetna val. Först bör du definiera vad växten ska användas till. Ska den stå i en rabatt, i en häck eller i en samplantering? Ska den växa sig högt eller krypa utmed marken? Ska den prunka jämt eller lösas av med andra blommor? Genom att välja rätt ros för rätt ändamål och växtplats har du goda förutsättningar att lyckas. Odlar du i norr klarar sig vresrosor och pimpinellarosor långt upp i Norrbotten. Och glöm inte heller att ta hänsyn till nypon och höstfärger, det ger rosorna ytterligare en dimension.
Vill du lära dig mer om rosor, leta reda på rosexperten Lars-Åke Gustavssons bok Rosor för nordiska trädgårdar – användning och skötsel. En bibel!
Växtsätt
Rosor har fyra grundläggande växtsätt. Det finns mängder av grupper inom varje växtsätt.
• Vildrosor är väldigt enkla, oerhört härdiga och växer ofta på egen rot. Generellt sett börjar rosensäsongen med de vilda arterna, några exempel är vingros, nyponros, daggros och mumieros och vresros – som blommar om på sensommaren.
• Buskrosor indelas i engångsblommande och återblommande buskrosor.
De sorteras som gammaldags eller moderna. Till de gammaldags hör sådana som odlats tidigare än 1867. De blommar vanligen bara en gång om året, och är ofta låga, doftande och ganska glesa. Moderna buskrosor, inklusive Austinrosor är återblommande.
• Klätterrosor har längre och aningen vekare grenar än buskrosorna, och blir flera meter långa beroende på sort och läge. Gränsen till buskrosor är inte helt tydlig, och klätterrosor fungerar ofta bra som buskrosor.
• Rabattrosor är låga och blir sällan högre än 100 centimeter. Till rabattrosorna hör även miniatyrrosor, som sällan blir högre än 50 centimeter och som ofta odlas som krukväxt. Rabattrosor är återblommande.
Placering & plantering
Jord & läge. En mullhaltig lättlera eller en mullrik sandjord är optimal, jorden måste vara väldränerad. Ju soligare läge desto rikligare blir blomningen, men rosor klarar också halvskugga eller öst–väst–läge.
Plantering. Rosor kan planteras från tidig vår till oktober–november, men måste vattnas noga vid extrem torka. Gräv en grop om minst 50 centimeter. Blanda befintlig jord med rosjord eller en blandning av grov torv, bark och lite grov sand. Fukta roten i en hink med vatten, när det slutar bubbla är roten genomfuktad. Sätt ned plantan i gropen, en okulerad ros ska sättas så att förädlingsstället hamnar tio centimeter under jord. Lägg på hälften av jordblandningen, vattna och lägg på resten av jorden.
Skötsel
• Rabattrosor klipps varje år, cirka 10 centimeter. Alternera beskärningen, lite svagare ena året och starkare nästa år.
• Moderna buskrosor blommar på årsskotten. Beskärs årligen, cirka 15–25 centimeter ovan mark.
• Klätterrosor och gammaldags buskrosor som blommar bara en gång per säsong blommar på fjolårsved och ska klippas försiktigt. Ta bort döda grenar och föryngra genom att gallra bort någon gammal gren då och då.
• Återblommande klätterrosor kan klippas ner till frisk ved varje år eller, om den ska vara hög, bara putsas och gallras mellan grenarna.
• Gödsla med kogödsel eller rosgödsel, en gång tidig vår och en gång på försommaren. Sommargödsla med kalium- och fosforgödsel för att stärka rosen och få riklig blomning nästa år.
• Under extremt torra somrar krävs noggrann vattning, i övrigt är rosor bra på att klara torka.
• Kupa. Lägg en liten kulle med jord runt stammarna just innan tjälen går i jorden, det ger rosen bättre härdighet. Kratta ut jorden i samband med beskärning.
4 rosfavoriter
’Louise Bugnet’
’Louise Bugnet’ är en härdig och skuggtålig modern buskros vars röda knoppar slår ut till vita fyllda blommor med lätt och frisk doft. Blir upp till 200 centimeter hög, växer med ett upprätt men buskigt sätt och blommar från juni till oktober. Zon I–VI.
’Leonardo da Vinci’
’Leonardo da Vinci’ är en rabattros med stora och tätt fyllda mörkrosa blommor som övergår i ljusrosa. Blommar från juni till oktober mot mörkgröna glansiga blad, och doftar svagt sött. Plantan blir cirka 70 centimeter hög. Zon I–III.
’Ghislaine de Féligonde’
’Ghislaine de Féligonde’ är en modern buskros med klättrande växtsätt. En myskros som blommar i juli till oktober, med klasar fyllda av medelstarkt doftande och små, fyllda blommor i ljusgult, aprikos, rosa och koppar. Blir upp till 200 centimeter hög. Zon I–IV.
’Rose de Rescht’
’Rose de Rescht’ är en frodig gammaldags buskros som blir upp till 150 centimeter hög. Blommar rikligt från slutet av juni till oktober med eleganta, tätt fyllda och intensivt karminröda eller ceriserosa blommor. Doftar starkt och behagligt. Zon I–V, i skyddade lägen zon VI.
ODLA! PODDAVSNITT 26
Buxbom, buxbom, buxbom
Den här gången träffar Bella hortonom Nils Andersen på Splendor plant, en gigantisk partiplantskola på Kullahalvön i Skåne. Samtalet handlar om buxbom, om hur man får bukt med buxbomsot och inte minst om det förädlingsarbete som görs för att vi ska få resistenta buxbomplantor till våra trädgårdar.
Buxbom har en lång historia som formelement i trädgården, den användes som häck och för dekorativa former redan i antikens Grekland. Under renässansen, mellan 1300- och 1600-talen, blev formklippt buxbom populär i kungliga trädgårdar som försågs med häckar, djurformationer och geometriska figurer av buxbom. I Sverige spreds buxbomen i mitten av 1600-talet, sedan drottning Kristina anlitat fransmannen André Mollet för att skapa trädgårdar. Under 1700-talet fick buxbomen sedan fäste utanför slott och herrgårdar, med uppsving på 1800-talet då skiftesreformen skapade större gårdar med plats för egna trädgårdar. Inte minst användes buxbom för att skapa struktur och gränslinjer på kyrkogårdar, där den än idag används.
Nils Andersen
Dock uppstod en direkt buxbomskris i början av 2010-talet då svampsjukdomen buxbomssot, med det latinska namnet Calonectria pseudonaviculata, drabbade Sverige. Men istället för att ge upp buxbom är det full fart på förädlingsarbetet, som går ut på att ta fram resistenta och härdiga sorter för våra svenska trädgårdar. Och just detta har Nils Andersen koll på. Bland annat berättar han att den småbladiga och traditionellt använda Buxus sempervirens ’Suffruticosa’ är mest drabbad, medan den nya serien Better Buxus® erbjuder fyra resistenta sorter; Buxus 'Heritage', Buxus ’Babylon Beauty’, Buxus ’Renaissance’ och Buxus ’Skylight’.
Mer om buxbom får du veta när du lyssnar på podden.
Fråga Maj-Lis – Poddavsnitt 26
I ODLA:s tjugosjätte avsnitt svarar Maj-Lis på frågor om Yvonnes bekymmer med buxbomsmott, om nyplantering av persika och om Jonatans och Malins lind, som istället för ett vackert vårdträd har blivit ett direkt huvudbry.
Kan Karin plantera ett nytt persikoträd där det döda har stått?
Varför är bladen på vår lind grusiga och med brunröda prickar? Undrar Jonatan och Malin.
Tack för den här gången. Ett nytt medlemsbrev kommer den 24 juli, och ett nytt poddavsnitt dagen därpå.
