Midsommar har passerat och nu kan vi fröjdas åt den högsommar då våra trädgårdar bjuder på rena fyrverkerier av blomning och ljuvliga skördar.
I Maj-Lis trädgård är blomsterprakten total och i växthusen skördas tomater och gurkor i massor. När det gäller köksträdgården är Maj-Lis å andra sidan ganska sur på kylan, som gör att allt står och stampar. Till och med gångarna lämnar en del att önska. Där ska det egentligen ligga ljus vetehalm som gör sig så vackert mot allt det gröna, men den har visat sig vara hopplöst svår att få tag på i år. Än så länge ligger en del halm kvar sedan förra säsongen, men när den har förmultnat ser det onekligen en smula tråkigt ut. Förhoppningsvis dyker det upp någon med vetehalm i ladorna, som kan bistå med lite påfyllning.
I Bellas köksträdgård är sockerärterna och bönorna i klättrartagen, de slingrar sig uppför armeringsnät och böntorn och bjuder snart på krispiga skördar. Dessutom frodas sallaten fint, och i det lilla växthuset är gurkor och tomater på gång. Snart dags för grekiska fetaostsallader i mängder, toppade med oliver på burk men med mynta från örtlisten utanför kökstrappan!
Det är också en lycka att se hur fint det manchuriska valnötsträdet, som i höstas planterades i en snibb mellan infartsvägen och ladan, har tagit sig. Med två misslyckade försök i bakfickan är det en glädje att den tredje plantan, uppförökad av Maj-Lis make Tomas Lagerström, ser pigg och välmående ut. Tanken är att valnöten så småningom ska fungera som ett praktfullt vårdträd på gården.
Varma trädgårdshälsningar,
Maj-Lis & Bella
Visste du att ...
... databasen Artportalen fyller 25 år i år! Artportalen, som är Sveriges största öppna system för rapportering av vilda arter, samlar över 100 miljoner observationer av allt från blommande kärlväxter och fåglar till knappnålslavar och nakensnäckor. Innehållet, som är resultat av fyndrapporter från både privatpersoner och professionella, ger kunskap om allt från hotade arter till hur klimatförändringarna påverkar naturen.
Idag betraktas Artportalen, som drivs av Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU, som en av de viktigaste kunskapskällorna för svensk naturvård. Data från Artportalen visar var arter finns, hur de utvecklas över tid och om de försvinner – vilket är avgörande kunskap för framtidens naturvård.
Vill du bidra, eller bara ha koll på den biologiska mångfalden i Sverige klickar du dig in här:
I juni–juli är det dags att beskära årsskotten på vinrankan. Detta sker för att ljus och luft ska komma in i beståndet, så att druvorna inte angrips av gråmögel. Ett skott kan maximalt orka utveckla två fruktklasar, så se till att korta in fruktbärande skott. Spara ett eller två blad ovanför klasen. Skott som inte har utvecklat någon klase skärs ovanför ett eller två blad. Sent på hösten, i november–december, ska du gallra bland de vedartade skotten. Då är det ingen risk att skotten ”blöder”.
Passa nu också på att sätta sticklingar av det borttagna materialet, längre ner i medlemsbrevet finns beskrivning av hur du ska bära dig åt.
2. Biologiskt växtskydd i växthus
Nu är det risk för att det händer både det ena och det andra bland tomat- och gurkplantorna i växthuset. Därmed är det dags att sätta in nyttodjur. Det gäller att jobba förebyggande och börja i tid, alltså innan du ser några djur eller skador.
• För tomaternas del gör mjöllöss, så kallade ”vita flygare”, värst skada. De små vita insekterna avsöndrar söt vätska, även kallad honungsdagg, i vilken sotdaggsvampar gärna växer, varpå tomaterna ser smutsiga ut. Mjöllössen flyger upp när man rör på plantorna, för att snabbt återgå till bladens undersida. Mot dessa djur är parasitsteklarna Encarsia formosa väl värda att använda.
• Gurkplantorna får lätt angrepp av spinnkvalster och trips. Spinnkvalstren orsakar till en början små ljusa prickar på bladen som sedan gulnar och dör. Tripsen orsakar också ljusa prickar, som bildar mer sammanhängande och silvriga partier. Det kan vara svårt att skilja på angrepp av spinnkvalster och trips. Säkrast är att beställa spinnrovkvalstret Neoseiulus californicus (Spical) + tripsrovkvalstret Amblyseius swirskii (Swirski-Mite).
Biologiska bekämpningsmedel mot kvalster och insekter finns att köpa hos flera företag, störst sortering har Koppert Nordic. Beställ på 042-16 18 70 eller via mail till
Tre sticklingar av en rossort i en kruka som precis har vattnats. Bladytorna har reducerats för att minska avdunstning och vattenbehov.
Föröka växter med sommarsticklingar
Plantor av de flesta trädgårdsväxter har blivit väldigt dyra, så varför inte föröka växter själv? Det tycker landskapsarkitekt och växtexpert Tomas Lagerström att vi ska göra, och delar här med sig av sina kunskaper om förökning med sommarsticklingar. Om du följer Tomas anvisningar har du snart en uppsjö av sticklingar att använda själv eller dela med dig av till vänner och grannar:
• I juni-juli är det dags för sommarsticklingar. Metoden fungerar för förökning av väldigt många vedartade växter, bl a klematis, ros, azalea, hortensia, vindruvor, krusbär och vinbär.
• Börja med att se dig om i den egna trädgården, där finns med stor sannolikhet en mängd moderplantor att utgå ifrån. Fortsätt med bekantskapskretsen och vips har du ett omfattande sortiment.
• Använd inte de kraftigaste årsskotten utan välj skott som är något tunnare. Klipp först bort den övre, mjukare och örtartade delen av skottet, det klarar inte hanteringen utan kommer att vissna. Använd hellre den del som är halvförvedad.
Tre exempel på sommarsticklingar vars bladyta har reducerats innan de ska stickas i förökningskrukan. Fr v: vindruva, städsegrön azalea och ros.
• Klipp fram sticklingen med en eller två noder, alltså knoppställen. Klipp bort lite mer än hälften av bladytan. Med reducerade blad vissnar inte sticklingen på grund av vattenbrist. Detta är särskilt viktigt när det gäller sticklingar med stora blad, som exempelvis vinranka, men i princip är det vettigt att reducera bladytan på alla växter. Antingen medelst klippning eller genom att ta bort hela blad.
• Sätt sticklingarna i krukor med såjord och sätt en plastpåse över. Det går bra att sätta 2–3 sticklingar i varje kruka. Vattna vid sättning och duscha sedan lätt en gång per dag. Optimalt för sommarsticklingar är värme och hög luftfuktighet, men det får samtidigt inte bli för varmt. Mest fördelaktigt är att placera krukan i ett välventilerat växthus.
• Medan du väntar på att sticklingarna ska få rötter är det, utöver duschning, viktigt att ta bort gulnade blad och döda växtdelar. Dessa drar lätt till sig gråmögel som kan spridas till de vitala sticklingarna som kan angripas och dö.
• Det största problemet med denna form av förökning är att få sticklingsplantorna att hinna utvecklas till härdiga plantor som klarar att övervintra. Därför gäller att starta så tidigt det går med den aktuella växten, samt att ge sticklingarna bra möjligheter att utvecklas. Med tidig start har plantorna goda möjligheter för invintring, eller härdning.
• Du behöver ordna ett bra övervintringsförhållande för respektive växt. De flesta kan övervintras vid +2°C till +8°C. Vinbär och krusbär är tuffare än så och kan övervintras utomhus, eller allra helst i ett kallväxthus där temperaturen är lika låg som utomhus men där de är skyddade mot väta. Just väta är det stora problemet vid övervintring.
• Till våren kommer plantorna att växa till sig och efter första säsongen kan de ha uppnått storleken av en ordinär saluplanta, åtminstone om det är ett vinbär. De flesta andra växter behöver ytterligare ett års odling innan de kan planteras ut.
• När det gäller annan slags förökning är det tidig sådd på våren som gäller, medan delning av plantor bäst görs under sensommar och höst.
Lycka till!
Tomas Lagerström
Boktips: Fixarprojekt för trädgården
Vill du bygga egna trädgårdsmöbler, sno ihop ett enkelt växtstöd, fixa något snyggt av drivved eller skapa total rumslighet i din trädgård? Då kan boken Trädgårdsfix – 100 kreativa idéer för ditt gröna rum (Semic), vara något för dig.
I trädgårdsjournalisten, fotografen och formgivaren Anna Örnbergs senaste bok finns allt från enkla tips och snabbfixade idéer till genomarbetade ritningar, illustrationer och steg-för-steg-beskrivningar.
Här finns sommarprojekten som kan göras i en handvändning eller som tar hela semestern i anspråk, i regel återbrukat och därmed budgetvänligt. En mycket inspirerande bok.
Maj-Lis i TV4
Den 6 juli besöker Maj-Lis TV4 Nyhetsmorgon där hon avslöjar årets Victoriadahlia samt svarar på tittarfrågor.
SPECIALERBJUDANDE FÖR VÅRA MEDLEMMAR
10% rabatt på Guldkannan Towa, en kombinerad potta och vattenkanna som gör det enkelt att ta tillvara kiss och blanda guldvatten – en mix av urin och vatten – som fungerar som naturlig växtnäring.
Enligt SLU kan användning av guldvatten ge upp till sju gånger högre skördar, samtidigt som det minskar behovet av konstgödsel samt främjar ett hållbart kretslopp.
Guldkannan Towa är en svensk uppfinning, den är ergonomiskt utformad och tillverkas i Sverige.
Ange koden Odlapodden10. Erbjudandet gäller till den 15 juli.
ODLA! PODDAVSNITT 25
Sötpotatis – nu ska den odlas i Sverige
Bella träffar Dennis Eriksson, forskare i växtförädling vid Sveriges Lantbruksuniversitet i Alnarp. Samtalet handlar om sötpotatis och det forskningsprojekt som Dennis Eriksson driver.
Dennis Eriksson
Eftersom sötpotatis har blivit en eftertraktad gröda hos svenska konsumenter är det läge att förädla fram sorter som klarar vårt klimat. I år testodlas 5 000 sötpotatisplantor av dels Hushållningssällskapet Skåne, dels 50 privatpersoner som anmält intresse för att delta i projektet. Det trixiga med sötpotatis är att den kräver hög jordtemperatur redan då den planteras samt att den är känslig för våra långa ljusa dygn.
Om 4–5 år räknar Dennis Eriksson med att det finns sötpotatis som klarar svenska förhållanden. För övrigt låter han meddela att sötpotatis inte alls är släkt med vanlig potatis, samt att den odlas från sticklingar och inte sättpotatis.
Mer om sötpotatis får du veta om du lyssnar på podden.
Maria Nyman–Nilsson
Hyllning till pomologen!
I år skulle den svenska pomologins fader, Olof Eneroth, ha fyllt 200 år. Det firar vi med en telefonintervju med Maria Nyman–Nilsson, som är ordförande för Sveriges Pomologiska Sällskap.
Hon berättar bland annat att Eneroth, som kom från fattiga förhållanden i Stockholm, vurmade för människors rätt till utbildning. När han själv utbildade sig vid universitetet tog han till trädgårdslivet inför svåra tentor, eftersom det var där han kunde slappna av och tänka. Det hela slutade med att Eneroth istället slog sig på trädgårdsmästaryrket, började intressera sig för fruktträd – och inte minst äpplen – och 1864 gav ut den banbrytande boken Handbok i pomologi.
Med denna, den första pomologin i Sverige, blev han ett slags fruktträdens Carl von Linné. Vilket vi är tacksamma för, alla vi som vill veta vilka fruktsorter vi har i våra trädgårdar och inte minst varifrån de kommer. Spännande lyssning i podden!
Fråga Maj-Lis – Poddavsnitt 25
I ODLA:s avsnitt nummer 25 svarar Maj-Lis på frågor om vad det är för ohyra som har invaderat Susannas hibiskus, vad som har hänt med familjen Wärners blåbärstry och hur Louise i Göteborg ska hantera sin rhododendron, för att inte tala om grannens lagerhäggshäck, vars blad ser bitna och rostiga ut.
Det var allt för den här gången. Den 10 juli är vi tillbaka med medlemsbrev och dagen efter med podd. Tipsa gärna vänner och bekanta om ODLA!s vänförening. Glöm inte heller att mejla frågor med bilder till Maj-Lis på odla@odlapodden.se.
