Mitten av juni tycks bjuda på efterlängtad värme och inte minst hett eftertraktat regn, åtminstone här i Mellansverige där vi befinner oss.
Vi jobbar på i våra trädgårdar och som vanligt är Maj-Lis i farten från tidig morgon till sena kvällen, blott med avbrott för lunch och i det närmaste obligatoriskt fika med hembakt. Vinrankan i växthuset är beskuren två gånger, och en överraskning för året är att de första björnbären har mognat. I princip är alla förodlade plantor på plats, det sista och riktigt roliga är en restrabatt skapad av plantor som blivit över. I år består den av blomstertobak, Linnétagetes och tandpetarsilja, en luftig hundkäksliknande blomma med tät vit flock som är synnerligen fin i buketter. Dessutom Ageratum ’Dondo Blue’, en hög sort som passar bra ihop med de övriga höga.
Bella har varit ute i egna skogen och skurit fram långa fina hasselstörar. Nu är de ihopbundna till trebenta växtstöd där de förkultiverade störbönorna redan börjat klättra. Även tomaterna kommer att odlas på höjden i år. Med inspiration från koloniodlare i Tantolunden i Stockholm har nu ett par tomatpålar slagits ner i backen, där högväxande tomatplantor förhoppningsvis kommer att sträva mot skyn inom kort. Ett besök på en växtmarknad i Skebokvarn, där medlemmar från traktens trädgårdsföreningar sålde plantor till fyndpriser, resulterade i bland annat daggkåpa, blå bolltistel och trädgårdsnävan ’Rozanne’. Nu ska plantorna förhoppningsvis rädda en havererad rabatt som hönorna och dvärgschnauzern Doris har behagat använda som fritidsnöje. Där lär också krävas ett staket.
Det finns alltid något att göra i trädgården. Inte minst ska hängmattan upp!
Maj-Lis & Bella
Visste du att ...
... mördarsnigelns otursdag i år infaller den 14 juni? Dagen, som instiftades 2021 av trädgårdsodlaren Emelie Birgersson i Varberg, syftar till att kraftsamla för att minimera antalet mördarsniglar i våra trädgårdar.
Mördarsnigelns otursdag började som ett skämt men har utvecklats till en rörelse som samlar allt från grannar och vänner till kyrkogårdsförvaltningar, kommuner och Naturvårdsverket i kampen mot mördarsniglar. Dessutom finns tips och goda råd på Facebooksidan Mördarsnigeln ovänner samt Emelies privata Instagram, @appeltradetstradgard.
Den andra lördagen i juni är dagen som gäller.
Här är lite fakta om marodören och vad du kan göra för att hindra dess framfart:
• Mördarsnigeln, även kallad spansk skogssnigel, kom till Sverige på 1970-talet, troligen med importerade växter och jord. Årtalet 1975 anges ofta som det tidpunkt då snigeln först upptäcktes i Sverige.
• Mördarsnigeln är invasiv. Eftersom den är tvåkönad och alltså självbefruktande räcker det med en enda snigel för att en plats ska bli invaderad. Varje individ kan lägga 400 ägg vilket resulterar i massförökning.
• Mördarsnigeln sprider sig i hög grad med människans hjälp, i huvudsak när vi flyttar växter och jord mellan olika platser. Eftersom den är glupsk hinner den på kort tid äta och förstöra väldigt många växter.
• Mördarsnigeln avlivas bäst med en skarp spade eller hacka, alternativt kniv eller sax. Hugg eller klipp precis bakom huvudet, det är den mest smärtfria döden. Att hacka av den på mitten förlänger lidandet.
• Snigeln är nattaktiv, det är då luftfuktigheten är som störst. Förlägg snigeljakten till kvällen och lokalisera marodörerna med hjälp av ficklampa eller ännu hellre pannlampa – då har du händerna fria.
• De enklaste snigelfällorna gör du av plank som läggs ut i trädgården. När sniglarna sökt sig till den mörka och fuktiga miljön kan du enkelt lyfta på planket och ha ihjäl stora mängder sniglar.
• De finns preparat som tar kål på sniglarna, i skrivande stund handlar det om pellets laddade med järnfosfat och en substans som lockar till sig sniglar. När sniglarna får i sig medlet slutar de äta och dör. Finns i trädgårdshandeln.
• Rådet att strö salt på sniglarna är inte förenligt med vare sig skonsam död, vettig trädgårdsglädje eller god ekonomi. Saltet drar vätskan ur snigelns celler så att den skrumpnar och dör, vilket är en långdragen process. Samtidigt ökar risken att skada växter med salt. I slutänden är inköp av salt en onödig kostnad.
Värmebehandling mot lövplattmask
Trädgårdssverige är skakat sedan den invasiva lövplattmasken, Obama nungara, har letat sig hit via importerade plantor. I sin strävan efter att lokalisera och eliminera plattmasken har skånska Splendor Plant, Nordens ledande partiplantskola och leverantör av trädgårdsväxter, utvecklat en varmvattenbehandling som avdödar plattmasken. I stora kar sänks krukor och rotklumpar ner i 40-gradigt vatten där jordklumpen genomvärms och mättas med vatten, vilket tar kål på plattmasken utan att skada växten. Detta är en milstolpe i det nationella kontrollarbetet när det gäller lövplattmasken.
En tomatpåle är en fiffig anordning, en gång uppfunnen av koloniodlaren Kenneth Nilsson på Södermalm i Stockholm. Grunden är ett jordankare, en byggregel och lite hönsnät som tillsammans utgör ett gediget växtstöd för högväxande tomatplantor.
Det fina med tomatpålen är inte bara att plantorna får stöd, den är dessutom platsbesparande eftersom det ryms fyra plantor kring varje stolpe. Dessutom nås de alla av såväl sol och vind vilket ger friska solmogna tomater på höjden. Det viktiga är att binda upp plantorna allt eftersom de växer sig höga, samt att plocka tjyvskott.
Tack vare jordankaret är pålarna flyttbara och kan tas in i skydd under vintern.
Du behöver:
Jordankare 46x46 eller 47x47 mm
Stolpe/byggregel, 45x45 mm, 2-3 meter lång
Hönsnät
Eventuellt häftpistol och häftklamrar
Snöre eller bindtråd
Tomatplantor, 4 stycken/stolpe
Gör så här:
• Klipp till en remsa av hönsnät. Nätet ska räcka för att täcka regelns fyra sidor, uppifrån och ner.
• Kläm fast hönsnätet runt regeln. Fäst nätet genom att snurra ihop det i regelns topp. Du kan även häfta utmed regeln om det känns instabilt.
• Slå ner jordankaret där du tänker odla.
• Tryck ner den nätklädda regeln i ankaret.
• Plantera fyra plantor vid pålens fot, en på var sida om regeln.
• Fäst tomatrankorna vid nätet allt eftersom de växer. Vänd gärna blommorna utåt.
• Vattna, gödsla och skörda.
Kryddträdgården – trädgårdens smycke
Ljuvliga dofter, fantastiska smaker och ren och skär skönhet. En örtagård har något för alla sinnen och är dessutom enkel att både anlägga och sköta.
Vad som framför allt krävs är sol, varför början till ett kryddland är att lokalisera trädgårdens soligaste plats.
Därefter handlar det om jorden: De flesta kryddor växer bäst i mager men väldränerad jord. Befintlig jord kan med fördel blandas ut med sand och grus.
Många kryddor är enkla att driva upp från frö. Oregano, mejram, timjan och inte minst basilika gror lätt och växer fort. Andra kryddor, som lavendel, rosmarin och fransk dragon är knepigare, enklast är att köpa färdiga plantor. För övrigt kan kryddkrukorna i livsmedelsbutiken fungera som plantor i örtagården, men låt dem först stå ute på dagen och inne om natten under några dygn innan utplantering.
När kryddorna är etablerade dröjer det inte länge innan det är dags att skörda mycket och ofta. Om plantan skördas helt i slutet av juli kommer snart en frisk och grön tillväxt som kan skäras ned och torkas till vintern.
Kryddor i kruka
Örtagården kan självklart odlas i krukor och lådor på balkongen eller terrassen. Principen är densamma som i kryddlandet, örterna vill ha ett soligt, varmt och vindskyddat läge samt porös, mullrik och väldränerad jord.
Plantera i krukor med hål i botten, så att överflödigt vatten kan rinna ut. Lägg lecakulor i botten och fyll på med jord. Större krukor ger mer jordvolym, vilket gör att du behöver vattna mer sällan. Att blanda olika örter i samma stora kruka ger både skönhet och en god kryddmix.
Ställ ut krukorna först när frostrisken är över. Skydda dem med skuggväv när solen steker som mest eller när det blåser hårt.
Så sköter du kryddlandet
• De flesta kryddor vill ha full sol och stå i mullrik, grushaltig, porös, väldränerad och lucker jord.
• Kryddor vill stå torrt men kräver ändå jämn bevattning. Särskilt är kryddor i kruka känsliga för torka. Vattna morgon eller kväll.
• Kryddväxter gödslas vår och höst, det räcker med lite kompost. Växer det dåligt kan ett allsidigt gödselmedel, som benmjöl, sätta fart på tillväxten.
• Många kryddväxter älskar kalk, tillför gärna lite extra till hösten.
• Beskär örterna i samband med skörd, då blir de buskiga och fina framöver.
Skördeknep
• Skörda på förmiddagen då växterna har vaknat till, sträckt sig mot solen och blivit spänstiga. Tidiga daggmorgnar är kryddorna smaklösa. Samma sak efter lunch, då står örterna och dåsar.
• En kryddört som plockas hårt kan bli störd i sitt växande. Ha därför flera plantor av favoritkryddan för att fördela skördandet.
• Nyskördade kryddor smakar bäst om de används direkt. Om de torkas ska det ske på en mörk och luftig plats.
Önskekryddor i örtagården
Citronmeliss, Melissa officinalis, doftar och smakar milt av citron. Används i sallader, soppor och såser, gärna till fisk och kyckling. Inte minst passar citronmeliss i desserter. Genom att låta en knippe citronmeliss dra i hett vatten framställer du ett lugnande te. Förodlas inne i mars–april men kan också direktsås när jorden är varm.
Fransk dragon, Artemisia dracunculus, smaksätter bearnaisesås men är också fin i fläsk-, kyckling- och grönsaksrätter. Fransk dragon vill vintertäckas med till exempel halm. Förökas med sticklingar eller genom delning, och ska efter några år planteras om för att klara sig. På våren klipps de torra kvistarna ner till marken. Låt dig inte luras att köpa rysk dragon, den ser ut som men smakar inte dragon.
Gräslök, Allium schoenoprasum, kan skördas hela sommaren såvida plantorna inte får gå i blom. Klipp ner en halv tuva i taget och strö över sallader, rör ner i kalla såser eller fyll en fisk som ska grillas. Kan sås på friland, men matbutikernas gräslöksplantor fungerar också bra. Dela en kruka i fyra plantor och sätt ut i landet så är sommarens behov säkrat.
Mynta, Mentha, förgyller yoghurtsåser, grekisk sallad eller teer och drinkar. Sprider sig ohämmat och måste begränsas genom att planteras i kruka eller i en större behållare som grävs ner i jorden. Kan frösås men även förökas genom delning; ryck loss ett skott med rottrådar och sätt i en kruka med planteringsjord.
Oregano, Origanum vulgare, är god i pasta och på pizza liksom i sallader, såser eller som smaksättare i olje- eller vinägerflaskan. Som blommande buske har oregano stort prydnadsvärde och drar till sig humlor, bin och fjärilar. Klipps ner på våren för att hålla en kompakt form.
Rosmarin, Rosmarinus officinalis, är fin i grönsaks- och lammrätter. Växer långsamt och köps som färdig planta, den hinner knappt dras upp från frö innan det är dags att stänga trädgården. Kan övervintras inomhus och vill stå ljust och svalt, cirka fem grader.
Salvia, Salvia, är fin i fläsk- och kycklingrätter och fantastisk som smörstekt. Den sägs ha renande effekt, vill du till exempel röka ut onda andar ska du torka och elda på salviablad. Kan sås direkt på plats, enklast är dock att ta ett skott eller köpa en planta. Kan ha svårt för stränga vintrar.
Timjan, Thymus vulgaris, är ett stort släkte men i huvudsak är det krydd-, citron-, back- och stortimjan som växer i svenska kryddland. Passar till allt, inte minst färskklippt över en sallad. Sås inomhus i april, senare är det enklast att köpa en planta. Planteras på friland i maj-juni, Timjan är härdig men klarar inte milda, fuktiga vintrar.
Utflyktstips!
Har du vägarna förbi Jönköping i sommar? Missa då inte koloniträdgårdsutställningen Åter till paradiset på Jönköpings läns museum. Med en specialbyggd och konstnärligt utsmyckad kolonistuga i centrum lyfts de små gröna världar där gemenskap, kreativitet och livskraft får spira. Med konstfulla blomsterarrangemang, skapade av skolelever och konststudenter i trakten, hyllas den kolonirörelse som i drygt hundra år har bidragit till välfyllda matkällare, avkoppling, gemenskap, stolthet och framtidstro. Under sommaren finns också en temporär stadsodling på innergården som är kopplad till muséets kafeteria.
SPECIALERBJUDANDE FÖR VÅRA MEDLEMMAR
10% rabatt på Guldkannan Towa, en kombinerad potta och vattenkanna som gör det enkelt att ta tillvara kiss och blanda guldvatten – en mix av urin och vatten – som fungerar som naturlig växtnäring.
Enligt SLU kan användning av guldvatten ge upp till sju gånger högre skördar, samtidigt som det minskar behovet av konstgödsel samt främjar ett hållbart kretslopp.
Guldkannan Towa är en svensk uppfinning, den är ergonomiskt utformad och tillverkas i Sverige.
I det här avsnittet träffar Bella Stina Mortensen, hortonom på Koppert Sverige som levererar biologiskt växtskydd till både yrkes- och fritidsodlare. Samtalet handlar om biologiskt växtskydd, och hur i hela världen man ska veta vad för slags skadegörare man har att göra med.
En sammanfattning:
• Biologiskt växtskydd handlar om att jobba med naturen istället för mot den, enligt principen att nyttodjur angriper skadedjur. Det kan vara antingen rovdjur som äter upp skadegörare eller parasiter som lägger ägg i skadegörarna, som därmed omintetgörs inifrån.
• Genom att använda biologiskt växtskydd undviker man kemiska bekämpningsmedel, och slipper risker för människors hälsa. Dessutom gynnas den biologiska mångfalden och inte minst skonas nyttodjur som trädgården har glädje av, till exempel naturliga fiender till löss.
• En del av de organismer som används finns redan i våra svenska ekosystem, andra kommer från utlandet. I princip handlar det om att förstärka mängden nyttodjur. Naturvårdsverket avgör vad som är tillåtet att använda. Nyttodjur som också kan vara skadedjur godkänns inte.
• För kunna beställa rätt slags biologisk bekämpning behöver du veta vilken skadegörare det handlar om. Gå ut med lupp och titta, ta en bild med mobilen, bläddra i böcker för att lära dig hur de vanligaste skadorna ser ut ... Om du känner igen de vanligaste skadegörarna har du också en bra beskrivning när det är dags att beställa rätt organism.
Några användbara nyttodjur och organismer:
Rovkvalster. Små spindeldjur som är naturliga fiender till exempelvis spinnkvalster, trips och vita flygare. Kryper runt på växten och äter skadedjur.
Nematoder. Mikroskopiska rundmaskar som angriper larver av, till exempel, öronvivel, sorgmygga, pingborre och buxbomsmott. Blandas i vatten och vattnas över jorden varifrån nematoderna tar sig in i värddjuret där de lägger ägg varpå nya nematoder kommer ut i jorden.
Parasitsteklar. Små flygande insekter som lägger sina ägg i eller bredvid skadegörarna, till exempel i bladlöss. Äggen kläcks och larverna utvecklas inuti värdinsekten som så småningom dör.
Rovlevande insekter. Nyttoinsekter, ofta direkt glupska larver, som jagar och aktivt äter skadedjur som mjöllöss (vit flygare), trips och bladlöss.
Mikroorganismer. Naturliga mikroorganismer, som svampar, bakterier och virus, som infekterar och kontrollerar skadedjur. Förekommer naturligt i jord, vatten och luft och kan, om de ökar i antal, användas för skadedjursbekämpning. Några exempel är svamparna Trichoderma polysporum och Trichoderma harzianum som bekämpar svartfläcksjuka på rosor, och bakterien Bacillus thuriengiensis som tar kål på fjärilslarver.
Mekaniskt växtskydd
Buxatrap – fälla för buxbomsmott. Mott är en fjäril vars larver demolerar bladen på buxbom. Ett könshormon som doftar hona placeras i fällan, dit hanarna lockas och stängs in. Där är de lätta att upptäcka, räkna och identifiera. Samtidigt minskar honornas möjlighet att lägga många ägg eftersom fjärilarna inte kan para sig.
Fråga Maj-Lis – poddavsnitt 24
I det här avsnittet av ODLA! svarar Maj-Lis på frågor om hur Lena ska rädda sin Austinros, huruvida Carolina kan odla blåbärstry ihop med kaprifol och om det är guldlök Karin har i sin trädgård utanför Göteborg.
I avsnittet säger Bella att Lenas ros finns på bild, men det var en ren felsägning. Däremot finns bild på Karins eventuella guldlök.
Är det här guldlök? Undrar Karin i zon 3.
Det var allt för den här gången. Den 26 juni är vi tillbaka med nytt medlemsbrev och dagen därpå kommer ett härligt poddavsnitt.
Tipsa gärna vänner och bekanta om ODLA!s vänförening, medlemsavgifterna bidrar till att vi har råd att göra podden. Glöm inte heller att mejla frågor med bilder till Maj-Lis på odla@odlapodden.se.
