Vem får pengarna?
Hej allihopa!
Vad har hänt sedan sist, undrar ni? Jo, i korthet:
I nya LÄS HÅRT pratar Johan och jag om Conan the Invincible, en roman av Robert Jordan från 1982.
Loppet är kört för både X och Bluesky heter en artikel i Dagens ETC som jag skrivit.
Jag har övergett Twitter och men finns på Bluesky (även om det är kört, enligt artikeln ovan).
Men det stora som händer just nu är att jag börjat läsa en bok från 1984 skriven av en nazist. The Man of Gold av M.A.R. Barker.
Känner ni igen namnet så är det troligen för att ni är rollspelare och kanske har spelat någon version av Empire of the Petal Throne. Det spelet, liksom romanen, utspelar sig i världen Tékumel – en fantasyvärld som alltid har skattats högt för sin detaljnivå, rika historia och mycket speciella stämning.
Eller, den skattades högt fram till 2022 då det avslöjades att Barker var nazist.
Hur närmar man sig ens ett verk skriven av en sådan person? Jag tänker inte gå in i någon sorts verk/person-diskussion här, eller föra resonemang om etik och moral, utan vara lite mer praktiskt. Nämligen:
Vem får pengarna?
När jag köpte Varg Vikernes (en annan eeh problematisk man) rollspel MYFAROG så gick det inte att få tag på annat sätt annat än att köra in motsvarande 500 spän i den europriska nynazismens kassa. Det var trist. För att mildra mitt dåliga samvete sålde jag sen spelet på Tradera och kunde donera nära 800 kr till Svenska kommittén mot antisemitism.
Vill du veta hur MYFAROG är som spel? Kolla in chrulls recension på rollspel.nu.
I fallet The Man of Gold var det lätt att kolla vem som får pengarna. Boken ges ut av The Tekumel Foundation, och de skriver så här på sin hemsida:
All of the proceeds from sales of Tekumel-related material go to the Foundation and its work, and not to any racist or anti-Semitic organizations or causes, in any way, shape, or form. A portion of the Foundation’s sales are donated to Jewish Community Relations Council and Holocaust educational organizations.
Ofta är det dock snart när omöjligt att veta vem som får pengarna när man gör sitt lilla köp. Det är inte ovanligt att man möts av motsägelsefulla och/eller dåligt underbyggda påståenden.
Ta påstådda incestpedofilen Marion Zimmer Bradley t.ex. Förtjänsterna från försäljning av hennes böcker går till förlagen, där åtminstone Gollancz sagt att de ger sin del till Rädda barnen, till diverse samarbetspartners (co-authors, redaktörer och liknande varav många ger sina royalties till välgörenhet), och till MZB:s stiftelse.
Stiftelsen ser ut att bedriva helt rimlig verksamhet, men enligt vissa uppgifter anställer den av MZB:s samarbetspartners, någon som ska ha känt till Marions förehavanden men inte gjort något. Källa: Någon på internet.
Det blir ju väldigt knepigt för en slutkund att ta ställnings till sånt.
Man får väl göra så gott man kan med det enda liv man har, antar jag.
Till nästa gång ska jag ta reda på om The Man of Gold är något att ha.
Hej då och ha det fint!